Snart rasar väl "webbkramarna" mot Google

Sökräven Danny Sullivan skriver en intressant artikel på sin blogg searchengineland.com om ämnet som jag berörde härom veckan: personaliseringens verkliga intåg på webben.

Analysen är en väl avvägd kritik mot intrång i den personliga integriteten och säkerheten kring personalisering och samtidigt en hyllning till vad som kan åstadkommas med bättre kunskap om användarhistoria och beteende.

Bakgrunden till Sullivans inlägg är värd att notera: från och med igår den 2a februari ansluter Google samtliga personer som signar upp sig för tex Gmail, AdSense, etc också till Search History, Personalized Search och Personalized Homepage.

Personligen har jag inget emot att Google gör detta. Google får gärna försöka analysera mitt beteende för att ge mig än en bättre tjänst. Men det är en våg av kritik att vänta där i synnerhet den gamla skolans internet entusiaster kommer "rasa" mot Google. Kanske någon opportunist kan haka på och få några rubriker, hur skulle det låta med:

- "Rasar mot Google: Googles intrång i den personliga integriteten är ett hot
mot det fria IT-samhället", säger... Jonas Birgersson?

Världens värsta dot.com historier

PC world har listat de i deras tycke 25 värsta webbtjänsterna genom tiderna.

Några nedslag i listan påminner en gammal internet junkie som jag själv om några bolag/projekt jag precis hade lyckats glömma bort, tex:

19. WebVan
18. Beenz.com
17. Boo.com (nja inte glömt bort, möjligen försökt förtränga)
12. The Dancing Baby
9. Hamsterdance.com
7. Pets.com

Och på toppen av listan hamande:
1. MySpace.com
2. CyberRebate
3. Cartoonnetwok.com
4. CD Universe
5. AllAdvantage

En på ytan smårolig artikel i svenska Internetworld om detta, tyckte jag först. Sen insåg jag snabbt att detta bara var meninglös anarkistisk internetpopulism som jag gått på rakt av. Men läs för all del artikeln, men då skall ni verkligen inte ha något bättre för er.

Stor = stor sannolik för kärlek

Vi fick i dagarna de officiella siffrorna från Comscore. Comscore är den idag enda lokalt och internationellt accepterade källan för att oberoende mäta och jämföra olika webbplatser/tjänster på en marknad. KIA-index och "webtrends" i all ära men paneldata krävs fortsatt för att kunna göra en trovärdig storleksjämförelse där alla aktörer 1) finns med och 2) mäts på samma sätt.

Enligt Comscores Decemberdata på Nordisk nivå är vi nu mer än 2,5 ggr större än närmaste konkurrent i antal unika användare/räckvidd. Skönt att kunna bekräfta vår egen tro.

Vi tror att ett stort antal användare ger stor sannolik att hitta kärleken.

Tv tablån är död, säger Bill

Missade Sportnytt på SVT igår eftersom sonen inte ville somna. Just denna dag då Byggmark hade vunnit andra raka på två dagar. Katastrof. Vad göra? Jo, gå in på SVT och där finns tamejfabulan allt, varenda klipp och sändning accessbart via internet. Bara att klicka och titta. Underbart att se hur public service ter sig i en ny värld - och än mer spännande att se hur kommersiell TV skall ta sig an denna konkurrens.

När Resume idag referrerar Bill Gates som säger att tv tabån är död inom 5 år är jag beredd att hålla med honom, men lägg i alla fall på 2-3 år för att kompensera för Gates egenintresse att vilja skynda på utvecklingen.

VM i varumärke

Brandchannel.com har gjort en undersökning där de värderar varumärkens styrka i olika delar av världen.

Google är globalt vinnaren för andra året i rad, intressant också att Googleförvärvet YouTube seglat upp som trea från ingenstans. Samtidigt är det ju intessant att notera att inget varumärke finns med på top 5 i någon annan region en den egna!

Efter att ha lekt lite med sifferunderlaget är det några saker som kan vara kul att notera:

Europa
* IKEA har varit etta eller tvåa senaste 6 åren
* David Beckham (enda person på listan!) är i år 36a, Man United 35a medan Real Madrid är 27a
* Volvo har senaste 6 åren legat konstant runt 25e-30e plats, medan Audi gått från att 2003 inte ens funnits med på listan till att 2006 vara 8a
* Nespresso kom in på listan 2005 (43a) och är 2006 20e
* Skype har gjort en ännu mer imponerande resa, in på plats 3 2005 och sedan plats två 2006

USA
*Apple är för 4e året i rad nummer 1
* Till min förvåning var Google redan nummer 5 i USA 2001 och har sedan dess varit topp 5 varje år
* Yahoo, som många ser som en dalande stjärna, har från en plats 34 2001 nått sin All time high 2006 med en 10e plats
* Oprah Winfrey är den högst rankade personen på listan (nr 14)
* Många webvarumärken trängs i toppen; Firefox 11a, Myspace 15, Amazon 16 och Netflix 19

Hela undersökningen finns här.

Spermaharen inte slutet av humor på nätet

Jag jobbade på ett bolag som hette Scandinavia Online under perioden när vårt dotterbolag Passagen fick för sig att köpa ett koncept som kallades Spermaharen av produktionsbolaget Jarowskij. Briljanta, arroganta och affärsorienterade komiker hade sålt in att portalernas krig skulle avgöra medelst humor. Inte musik, inte mejl, inte community, inte sök - utan humor.

Fashinerande nog hände detta inte ens under dotcom hypen, utan efter kraschen, jag tror det var 2001. Vad jag förstått i efterhand så köptes konceptet mer eller mindre utifrån en konceptbild av en hjorten som säger "va?" (dövhjorten). Hittade faktiskt denna på youtube, även om spermaharen.com verkar sett sina bästa dagar.

Varför kom jag nu på att tänka på detta nu? Jo, jag sprang idag på en annan humorsajt (Fantasinyheter), och fick faktiskt mig ett riktigt gott skratt utav en webbsajt för första gången på mycket länge. Bilden ovan var tex ett ganska roligt inslag. Fantasinyheter publiceras helt enkelt genom en blogg och efter lite ytterligare letande inser jag att det finns ganska mycket humor på nätet, ett antal kan till exempel hittas via bloggtoppen.se under humor.

Med tanke på den högkonjunktur som internetpublikationer/internetaktörer upplever just nu så kommer säkert humor att dyka upp på radarn igen. "Vi måste ha något unikt innehåll"-"Vad skall vi göra?"-"Har Fredrik Lindström någon blogg?"-"Kan vi köpa den?" är en inte helt ologisk kedja.

Så enligt tesen i föregående postning, nu har också humor på internet passerat Siwers lackmustest.

[Läsare, tack för tipset att jag uppenbarligen förekommits av den SvD artikel som skrevs i veckan. Festligt vilket sammanträffande. Eller, som det ju ofta är, så var det säkerligen så att jag läst Alex Schulmanns i sin tur sannolikt SvD inspirerade blogg, och blev då själv inspirerad att skriva om detta ämne]

Siwers = lackmus för mainstream

Jag har en egenskap, eller skall vi kalla det en välavvägd seghet, som relaterar till min förmåga att ta till mig förändring. Det verkar som om att när jag väl förstår storheten i något så är företeelsen nära sin "tipping point" och blir ofta en succé. Det kan handla om en tv-serie, ett resmål eller en webbtjänst.

Arbetsmässigt har detta t.ex inneburit:
- Jag började jobba med media 1994, dvs långt efter avregleringens explosion, men innan alla skulle gå på mediegymnasium och bli programledare.
- Jag grottade in mig i Internet ganska tidigt - 1996 - och började jobba på webbyrån Spray samma år. Vilket dock var när det började bli allmängods.
- Jag började jobba med Match.com 2003, säkert 3 år efter det att nätdejting fenomenet hade tagit fart. Men precis lagom för att få vara del av explosionsfasen i Europa.
- Jag började jag blogga här på siwers.com i Augusti 2005. Detta var minst ett år efter Magnus Hultberg på Infogate hade pratat om hur revolutionerande fenomenet blogg var.

Jag sprang relativt nyligen på ett annat område där jag nu äntligen har fattat: personalisering på webben. Personalisering har ju funnits i evigheter och varenda aktör har erbjudit olika varianter på ämnet. Jag har aldrig fastnat och inte tyckt det funnit tillräckligt värde i att utbilda min agent eller site så den förstår vad jag vill ha. Genom detta har jag inte byggt in verklig lojalitet och utträdesbarriärer i mitt internetanvändande. Jag har i linje med detta t.ex flackat mellan en rad söktjänster, från yahoo.com, till altavista.com, till evreka.com, till Google.

Men med den personaliserade Google har jag plötsligt fattat vad personalisering skall vara bra för. Google för första gången göra mitt internetanvändande till en integrerad helhet. Även om jag tror att 2007 blir året då Google åker på några rejäla, inte minst mediala, bakslag så blir jag glad, imponerad och tacksam över att Google ger mig en sådan snygg möjlighet att strukturera mitt internetanvändande.

Personalisering är nu efter något decennium med andra ord redo att bli mainstream. Jag är inte säker på vad detta betyder med jag känner själv att sedan att RSS-feeder börjat dansa in på min Google sida, sedan jag löpande får uppdateringar från Earthquake watch i ett litet fönster i nedre vänstra hörnet på sidan och sedan jag har en levande egenkomponerad sida med nyheter, buddistiska tankar för dagen samt aktiekurser så har personaliseringen klarat det Siwerska lackmustestet.

"2007 ödesår för nätdejtingsajterna"

E24 skriver idag en ganska utförlig analys av vad som pågår inom nätdejtingkategorin, läsvärd för den intresserade. Några klipp:

* Möteplatsens VD säger:
"- 2007/2008 kommer vi se en utslagning, alternativt att några av de utländska aktörerna drar sig ur den skandinaviska marknaden.". Håller med. Håll i hatten 2007 blir spännande.

* Undertecknad säger:
"- Nya aktörer som kommer in på marknaden nu gör mig lite nervös. Alla tror att man kan tälja guld med fällkniv, men det är inte riktigt så enkelt. Explosionen kom för ett till två år sedan. Nu är vi i en expansionsfas och korten synas, vilka som på sista linjen får affären att funka.".

* Parships VD säger:
"...Match är däremot så himla stora att de har en begränsad tillväxtpotential.". Japp vi är stora. Blocket är också himla stora.

* Meetics VD lättar på den strategiska agendan och meddelar:
"- I Europa finns två, tre starka sajter i varje land. De mindre har blivit uppköpta och det kommer att ske här också. Vi har inte vuxit alla 26 miljoner användare från noll utan köpt bolag i nästan varje land. ". Tack, bra att veta. Skall med intresse fortsätta följa aktiekursen för Meetic för att få en hint om vilka strategier som kommer uppskattas denna gång jämfört med första internetvågen runt millenieskiftet. Blir det långsiktiga varumärkesbyggande bolaget? Eller den operationellt mest effektiva aktören? Eller det produktdrivna utvecklingsbolaget? Eller varför inte den finansiellt drivna aktören som med egna aktier aggressivt förvärvar sig till en större räckvidd?

Julkort från mig - och Match.com

"Vår tradition trogen - jag vet att många väntar på detta med samma spända förväntan som Bengt Feldreich på julafton – har vi bifogat årets sånginsats.

Klicka här: www.match.se/julkort

Som kan beskådas har vårt team växt en del sedan förra året (även om några linslusar dubblerar), i takt med att vår verksamhet etablerat sig. Dock kan väl den känsliga lyssnaren känna av en viss växtvärk i den inte 100%iga koordineringen av stämmorna i skönsången. För mig som dirigent är det mitt nyårslöfte att jobba på detta till nästa år.

Men trots den snabba tillväxten har 2006 varit ett spännande år:

- Vårt team har inte bara växt lokalt utan vi har nu även fått ansvar för hela norra Europa

- Vi har blivit nummer ett i 3 av 4 nordiska länder mätt i användarantal

- Vi har även nått målet att bli nummer 1 i varumärkeskännedom på den konkurrensutsatta svenska marknaden

- Vi har lanserat en helt ny produktplattform – och vi överlevde. I slutet av året fick vi också bekräftelse på att vi är på väg åt rätt håll produktmässigt när tidningen PC för Alla i sitt test av nätdejtingtjänster konkluderade att Match.com var bäst i test!

Vi har även växt ur våra gamla lokaler och flyttat till nya. Notera vår nya adress:

Match.com International
Västmannagatan 15, 2 tr
111 24 Stockholm

God Jul och med hopp om ett Gott Nytt 2007 från mig och oss på Match.com!

Hilsen,

Johan"

Aamot säljer sig ut (men får bra betalt)

Det lär ju inte vara en slump att Kjell Aamot säljer ut sig till media kors och tvärs dessa dagar. Stor artikel i Internetworld och en mycket läsvärd artikel i Veckans Affärer där jag inte kunde hålla mig för att citera några passager nedan:

• "Kjell Aamots Schibsted har gjort det som Rupert Murdoch med flera mediemoguler drömmer om. Förvandlat ett tradtionellt medieföretag med tidningar och analog tv som bas till ett lönsamt digitalt mediehus. "
• "På huvudkontoret på Apotekergatan i Oslo är sifferexercisen upphöjd till skön konst."
• "49 procent av Schibsteds vinst kommer från elektroniska medier. I augusti i år deklarerade tidningen The Economist i en stort uppslagen artikel att Schibsted lyckats med det som tidningsföretag världen över har gått bet på – att föra över nyhetsjournalistiken till internet utan att sluta tjäna pengar." [Artikeln här]
• "Det som sedan utspelar sig vid middagsbordet blir höstens stora samtalsämne i Medie-sverige. Exakt vad som sker är dock oklart. Säkert är i alla fall att Kjell Aamot surnar till ordentligt på Torsten Larssons närgångna konverserande av den förres fru. Tumultet som uppstår slutar med att Schibsteddirektören lämnar festen i vredesmod."
• "I somras lade Schibsted under sig annonsföretaget Trader Classified Media, med annonstidningar och annonssajter över hela Europa, för motsvarande 5,3 miljarder kronor. Affären markerar ett strategibyte, Kjell Aamot har givit upp visionen att bli störst i Norden på kommersiell tv. Nu är siktet inställt på att bli störst i Europa på digitala radannonser."
• ”Det finns inte ett enda förvärv som tillfört så mycket värde till koncernen som Blocket. Skulle vi sälja det i dag skulle det vara värt minst en miljard.” [Imponerande Pierre]

Läses gärna på webben, men hela printversionen av VA är värd att köpa! [Pontus, du har snart övertygat mig]

Så, nu till den mest intressanta frågan: varför gör Schibsted detta just nu?

1. En rad sammanfallande slumpfaktorer

X. Aamot vill inte missa chansen att få lite kred innan pensioneringen

2. Nya än mer aggressiva strategiska manövrar är att vänta från Apotekergaten

Hela havet stormar i internetnorden

Det är riktigt roliga tider för den som följer utvecklingen av den strategiska spelplanen bland nordens media/telekom/internet bolag. För den som anklagar private equity bolag för att mest hålla på med inbördes transaktioner kan ju listan nedan ge några ytterligare namn att ojja sig över.

Under senaste tiden har:

* Aller köpt Sprays portal i Sverige

* Schibsted sålt sina 16,6% del i norska Startsiden till Telenor

* Aller köpt 49,9% av Eniros SOL i Norge (som Eniro köpte av Schibsted 2002)

Tidigare har ju även:

* Eniro köpt Findexa, Norges största katalogverksamhet

* Schibsted sålt sin 26,9% andel i TV4

* Schibsted sålt sin minoritetsdel i TV2

För den som vill följa medianordens omvandling på nära håll förelås följande bokmärken:

* Bokmärke 1 & Bokmärke 2, dessa verkar räcka ganska långt.

Varför luras man inte bland 6 458 invånare i Storuman?

Jag hörde mig själv häromdagen diskutera affärsmannaskap med några goda vänner.

Diskussionen rörde om det finns någon motsättning mellan att vara snäll och att vara framgångsrik i affärer.

En tes skulle kunna vara att en snäll person alltid får ge vika och därför kommer att vara en sämre förhandlare - och därigenom i slutändan alltid blir blåst. Det låter ganska logiskt. Efter att ha spenderat ganska mycket tid med stentuffa och imponerande affärsmän/kvinnor tycks det bitvis som om det kan ligga något i detta.

Diskussionen med vännerna landade i att samtliga tyckte detta var en tråkig slutsats och vi försökte titta på lite exempel i våra egna liv för att förkasta eller bekräfta hypotesen.

En i gänget berättade om en annonskrängare. Personen hade diskuterat en möjlig annonsaffär med en icke beslutsfattande person hos en potentiell kund via telefon. Utifrån den löst hållna diskussionen hade personen hävdat ställningsfullmakt och fakturerade sedan ett signifikant antal hundra tusen kronor. När den formellt ansvarige hade ifrågasatt detta var säljaren beredd att hävda sin rätt juridiskt. Denna person är idag fortfarande säljare inom samma bransch, men har i ganska breda kretsar nu ett mycket tveksamt ryckte. Och frågan blir: gjorde säljaren rätt som var ett arsel i denna fråga?

En annan person hade blivit överkörd som delägare i ett internetbolag. Det hade inte varit ett glasklart case. Men det hade med rimliga glasögon på varit ganska självklart att det fanns en skillnad mellan en juridisk tolkning och en tolkning som speglade intentionerna mellan delägarna. Personen som körde (över) blev sedermera mycket förmögen på det aktieinnehav som delvis hade sitt ursprung i den situation som min vän hade hamnat i. Frågan: var detta agerande smart av den nu förmögne personen?

Jag tycker båda svaren ovan är hyfsat givna, inte minst eftersom jag bara senaste veckan hamnat i två olika situationer där jag ombetts ge referenser på dessa båda personer. Och inte för att min åsikt är så mycket värd men vad som blir allt mer uppenbart för mig efter 10 år+ i arbetslivet är vad det innebär att göra affärer i små världar.

Om man struntar i att göra några moraliska värderingar av de båda fallen tror jag att detta handlar om vad risken är att bli synad. Man skulle kunna göra en jämförelse med otrohet. Vissa personer, som jag hyser mycket begränsad respekt för, ser på otrohet som att det nästan är OK om 1) risken för upptäckt är mer eller mindre noll och 2) det dyker upp en "fantastisk" möjlighet som man bara inte får missa.

I en liten värld - detta kan vara i form av en bransch, ett land eller någotsånär homogen grupp människor - är det dock svårt att gömma sig eller sin historia.

Än mindre så i den framtid vi är påväg in i.

Tex vet jag från loggfilerna från min blogg att det är förvånansvärt många som söker efter mitt namn i Google och hamnar på denna blogg. Och jag måste erkänna att jag lekte med tanken att explicit hänga ut personerna ovan i skrift, för att sedan hoppas att indexeringen i Google fungerar som den brukar och gör att någon skulle kunna hitta min "referens" här för att sedan undvika att ha att göra med dessa två personer.

Det är uppenbart att du idag måste vara försiktig med ditt digitala rykte. Det som tidigare var en slump eller "otur" finns idag tillgängligt via en browser nära dig. Att göra affärer blir med webben allt oftare att göra affärer i små världar.

Detta innebär kanske inte att snällhet kommer värderas upp i affärer men jag är övertygad om att det har den positiva effekten att etik, moral och sjysst beteende blir allt vikigare. Precis på samma sätt som det idag och genom historien inte kommer vara en så begåvad strategi för den lokale ICA-handlaren i Storuman att sälja gammal ost.

I spåren av jordnötssmör

Brad Garlinghouse blev inte ny VD, men ordentliga rokader på Yahoo i veckan.

Computer Sweden säger:

"Två toppchefer sparkas och nya affärsområden etableras när Yahoo genomför sin största omorganisering på fem år. Målet är en mer sammanhållen verksamhet som kan ta upp kampen mot Google."

Företagets många produktgrupper ska samlas i två affärsområden, en med fokus på användare och en på annonsering. Finanschefen kommer att leda annonsförsäljningen men man letar efter en person som skall leda det användarfokuserade affärsområdet.

Lokal, relevant och inte omöjligen lönsam

Storchefen Diller har nu offentligt lyft på täcket för ett jäkligt spännande projekt: "Ask City".

Schibsted har insett det sedan många år, Eniro vet det så klart och varje lokal handlare har det i ryggmärgen: konsumenter är lokala i sitt beteende.

Med Ask City samlar IAC information från CitySearch.com, med tex biljetter via Ticketmaster.com (Ticnet.se i Sverige), med invitationstjänsten Evite.com och sökfunktionalitet från Ask.com. Finns väl den del andra delar av IAC som skulle kunna passa in i detta koncept också.

Go Barry!

Boo is back

Underbart. Precis samma typ av budskap som låg upp uppe på siten under de de där galna månaderna 2000, ligger också nu uppe. Det är nästan så att man måste registrera sig.

Det kanske mest sjuka är att till och med Boo.com skulle kunna funka idag. Vi har kommit en bit sedan 2001.

Igglo.com - yet another Finnish miracle

Ingen purfärsk nyhet längre men spännande att se Benchmarks investering i finska Igglo.com.

Igglo har i Finland visat att det äntligen verkar vara dags för ytterligare en mur att luckras upp i internetperestojkans spår: fastighetsmäklarbranchen. Igglo har på kort tid tagit plats nummer tre på den finska marknaden, enligt Benchmark. Officiella Gallupsiffror för Igloo visar också på en stark tillväxt, även om jag hade gissat på än mer explosiv utveckling givet hur bolaget beskrivs.

Relaterade utvecklingstrender har börjat bli synliga lite här och var, inte minst i Storbritannien med tex Nestoria, Zoomf, OnOneMap och Extate.

Det verkar vara poppis bland riskkapitalister att plocka upp finska spjutspetsbolag för att sedan globalisera; Habbo, Stardoll och nu Igglo. Uppenbarligen händer något spännande på de mest internetmogna marknaderna i världen som riskkapitalvärlden förstått dra nytta av.

Kom ihåg namnet Brad Garlinghouse

I en WSJ-artikel presenteras ett internt memo från Yahoo där en senior VP kommenterar det egna bolaget på ett sätt som låter VÄLDIGT oamerikanskt.

Några highlights:

• We lack a focused, cohesive vision for our company
• We lack clarity of ownership and accountability
• We lack decisiveness
• Blow up the matrix
• Empower a new generation and model of General Managers to be true general managers
• Kill the redundancies

Antingen är denna kille ut inom 3 månader och/eller så är Yahoo ute om 3 år, alternativt så är detta Yahoos nye frälsare. Kom ihåg namnet Brad Garlinghouse. <Full story>

Att värdera humankapitalets del i värdeskapandet

Var på en fantastiskt trevlig tillställning för ett par veckor sedan i Lund, där diskussionen kom upp kring vilken roll incitament för management har i att skapa framgångsrika bolag.

Vi landade i att det verkar finnas två världar: Private Equity världen och Jim Collins världen.

För den förstnämnda gav Robert Andrén på Nordic Capital en bild av incitamentsmodellen i de företag som de investerar i och konkluderade att just detta är en av förklaringarna bakom deras framgång.

Samtidigt noterade jag att för de personer - som jag själv - som har Jim Collins som husgud så finns den en motsättning här. I sin bok Good to Great konkluderar Mr Collins efter att ha genomlyst USAs mest framgångsrika företag under det senaste halvdecenniet att det inte finns några belägg för att de företag som han identifierat som "Great" på något sätt kan sägas förklara sin framgång på grund av ledningens bonusar, optioner eller feta incitament.

Vad är då verkligheten?

Med bakgrund av Nordic Capitals fantastiska framgångssaga - tex är över 100 000 personer idag verksamma i Nordicsfärens bolag - kan man ju inte ignorera med vilken magnetism de lockar till sig oerhört mycket duktiga personer i sina portföljbolag. Jag hörde av en god vän med bakgrund i McKinsey att det bland hans gamla kollegor är en resa med Nordic eller dylikt som idag är det hetast alternativet när man tröttnat på konsultsvängen. Möjligen kan han själv varit något påverkad av att han även själv är på väg in i ett private equity ägt bolag, men ändå.

Ett annat ansikte av effekterna av incitamentsmodeller är min egen högste chef som just blivit utnämnd av NY times till USA högst avlönade direktör. Hela hans paket uppgick förra året 2005 till $295 miljoner. Han slog precis mig i den interna löneherarkin inom IAC ;-) .

Så frågan blir, gör ärke entrepreneuren och mediamogulen Barry ett bättre jobb för $295 miljoner jämfört om han fått $195 miljoner? Ja på den nivån tror jag många ser att Jim Collins kan ha rätt. Det spelar nog ingen större roll. Barry Diller drivs av något mycket större, han drivs av nyfikenheten och kicken att få vara med att skapa något beständigt. Precis som han satte Simpsons och Saturday Night Live på kartan en gång i tiden, vill han att Ticketmaster, Match.com eller ask.com skall förändra ett skeende, skapa något beständigt. "Jaha, det är du som är Barry Diller, var det inte du som tog upp kampen med Google och vann?". Det är värt något. Kredibilitet bland person man respekterar.

Det är en helt annan historia med tex Nordic Capital, vilket vi konkluderade i diskussionen i Lund. I Norden/Sverige har vi "inga" incitament idag. Direktörer får någon miljon i lön, tjänstebil och det blir bättre käk på den årliga konferensen om det gått bra.

När ett private equity bolag går in och ger hela top management ett gemensamt mål, låter personerna investera sina egna pengar och möjliggör en i svenska mått mätt osannolik resa där ändstationen kan ge ett antal miljoner i fickan efter 3-5 år, då är det inte att jämföra med Jim Collins research från $295-miljonersersättningarnas USA.

Vad Nordic Capital och några andra förstått är att man i Norden har ett unikt läge där bolagen själva stöpts i en form av ett incitamentsignorant Sverige men att det trots det finns tillgång till med internationella mått mätt hög kompetens.

Detta har skapat en situation där det finns ett tämligen riskfritt arbitrage på talang att hämta hem. Man skapar om inte Great Companies, så i alla fall Better Companies, med hjälp av bl.a. rimliga incitament som värderar värdeskapandet på ett vettigt sätt. På en marknad där humankapitalet är extremt undervärderat i relation till det finansiella kapitalet, är detta sannolikt en ganska god affär.

SJ SJ gamle vän - jag gillar dig

Sitter på 08:20 tåget från Sthlm till Lund och det är lördag morgon. Kommer landar 200 m från mitt hotell i Lund kl 12.31, för att med god marginal hinna med invigning och 15-årsjubileum med LINC.

Det slår mig nu hur överlägset tåget är för denna typ av "kortare" resa. Och det får mig att fundera över varför så många - speciellt affärsmän/kvinnor - envisas med att flyga.

Jag tror att det är så här:

1. Status. Flyg har fortfarande i generationen +30 år ett rosa business class skimmer över sig, det är lite finare och lite mer cred att säga "jag flyger".

2. Tidskalkylen. Punkt 1 ovan skriver på något underligt sätt över den logiska tidmässiga kalkylen, även för annars smarta människor. Exempel: För att vara i Lund kl 13:00 behöver jag åka från huset på Lidingö kl 07:50 med taxi, för att hinna med 08:20 tåget och sedan landa på hotellet i Lund runt halv ett.

Skulle jag välja alternativet flyg skulle jag kanske kunna hitta ett flyg som skulle ta mig från Arlanda till Sturup, låt oss säga att det fanns ett flyg som gick kl 10:00. det innebär att jag hade tagit en taxi från Lidingö strax efter 08.00, landat strax efter 11.00, varit ifrån Sturup runt 11.30, taxi till Lund och landat på hotellet runt 12-12.15.

Med andra ord, det är hugget som stucket vad som är mest/minst fördelaktigt tidsmässigt.

3. Pris. Flygbolagen har lyckats få mig att tänka: "det kostar ju bara 450 kr att flyga", och givit mig en bra anledning att börja min reseplanering med att tänka flyg. Att sedan budgetalternativen är prismässigt likvärdiga - tom flyget något billigare - stärker denna tes. Detta gäller ju dock om jag har turen att lyckas pricka i någon avgång där det finns rimliga prisalternativ. Vilket ju inte direkt är standard. Ett möjligt påslag på +100-200% av budgetpriset bör finnas med i den verkliga prisbedömning. Taxin Lidingö-Arlanda och Sturup-Lund tillkommer sedan och kostar i sig ungefär lika mycket styck som den billiga flygresan.

Den stora skillnaden är ju dock när man ser på resan ur ett helhets- och njutningsperspektiv:

1. Tåget ger mig 4 timmar av tid att kunna fundera, koppla av och bli transporterad från A till B. Vilken njutning. När får en småbarnsförälder annars någonsin 4 timmar för sig själv?

2. Flyget är en enda lång omställnings- och kontrollprocess. In i taxi, ur taxi, köa för biljett, checka in, kontrollera biljett, röntga min dator, ta av dig skärpet, skorna, pirecingen i tungan?, släng i dig en latte bredvid fet fotbollshulligan som dricker en stor stark till frukost, tryck in det som går i bagageutrymmet ovanför stol 10D, en dinosaurievärdinna skriker "på med bältet!", köp seg macka i plastfodral (SJ 1976 anyone?), läs i Aftonblad att ett plan på väg till Malaysian tappat en motor, känn dig illa till mods, landa med en duns, killen med ölen klappar längst bak, hoppas du får bagaget och en bagagevagn, hitta en taxi, pusta ut, ring frugan och berätta att du landat (vadå stressad), upp med kortet och betala, fan vad dyrt det blev. Darn, fick jag med mig allt från the overhead compartment?

3. Slår upp min bärbara dator på tåget. Nej, ingen ström kvar! No probs, personligt strömjack finns 2 decimeter bort. WLAN? Ingår i min Just nu förstklass biljett. Jag är uppkopplad inom 1 minut efter jag satt mig ner. Och kan koppla av med att blogga lite. Typ det här.

Privatisera SJ och låt mig köpa aktier.

Fyra i rad

Från veckans Q rapport från IAC:

"Personals revenue growth was driven by a 12% increase in worldwide paid subscribers and an increase in the average revenue per paid subscriber due in part to a greater percentage of subscribers at higher package prices versus the prior year. International paid subscribers grew by 13% due to continued expansion in several markets, most notably in the United Kingdom and Scandinavia."

En mycket trevlig tradition - se Q2 2006 och Q1 2006.

Business Week om IAC

"IAC's Diller Thinks Ask Is the Answer
The media powerhouse is betting on Ask.com to both broaden the success of its established businesses and conquer online search"

Golden hunting season

Via Benchmark Capitals hemsida sprang jag på denna artikel, ursprungligen från Time Magazine. Läsvärd. Några intressanta passager nedan:

* "...If an idea seemed as if it might make money someday (remember Pets.com?) that was good enough. Today's upstarts are more fully formed and are often led by wealthy veterans of the first boom. They know Google's not the only shopper. Yahoo! has spent close to $100 million for start-ups Flickr and Jumpcut, among others. Facebook may be next, with Yahoo! said to be mulling a $1 billion offer. With investors on track to inject $500 million into new Net firms this year--twice last year's total, according to a Dow Jones VentureOne report--this may be the start of a golden hunting season."

* "...One challenge is knowing when to sell. MySpace was sold last year to News Corp. for $580 million, a figure a MySpace founder who no longer had control of the company recently called "one of the largest merger-and-acquisition scandals in U.S. history." MySpace might be worth more than $3 billion today.

* DO SOMETHING UNIQUE
- Farecast.com
- Kayak.com

* AMASS AN AUDIENCE
- Zillow.com, offers free, instant valuations of 67 million U.S. homes.

* COMMUNITY=CASH
- Yelp.com
- "Yelp's founders say they were inspired by their frustration in trying to find good doctor recommendations online. Their idea was to improve on existing tools like Citysearch, which Yelp's founders call the old dog."

* TAKE ON THE TITANS
- "Remember the last company to take on Google? It was a little video start-up called YouTube, which out-cooled Google Video, grabbing 46% of the online video market to Google's paltry 10%."

Regler för start ups (och livet?)

Via Henrik Torstenssons weblog hittade jag idag vidare till en alldeles utmärkt lista med "10 rules for web startups". Listan är alldeles briljant klarsynt och gäller nog inte bara för web startups utan kan appliceras lite här och var i tillvaron. Författaren grundade blogger och driver idag Odeo, ett bolag som jag skall följa om inte annat för att Ewan Williams verkar ha fattat något.

En egenhändigt nedkortad översättning lyder:

1. Våga fokusera
2. Våga vara annorlunda
3. Förstå att webben är en del av vardagen och av livet
4. Var kräsen och selektiv
5. Utgå från ett användarperspektiv
6. Gör något som engagerar dig
7. Våga ta betalt
8. Bibehåll småskaligheten
9. Lär längs vägen
10. Bibehåll balansen i livet
11. Våga organisera saker på det sätt som du tror på

På nästa resa till SF skall jag absolut försöka få till en lunch med Ewan Williams.

[Do you know Ewan Williams personally? If so, I would be very happy for an introduction. Mail me]

Tyskt guldkorn - pixaco.com

Nu har jag blivit så där glad av en webtjänst igen.

www.pixaco.com, vilken kundnytta och användarupplevelse! Snyggt.

Och som inte sällan är fallet numera är det ingen tekniskt revolutionär nyhet utan lite bättre utnyttjande och sammankopplande av existerande möjligheter.

Fotoindustrins metamorfos driven av den digitala tekniken, har nu några år senare drivit fram bolag som tagit det vi trodde var möjligheten att radera bilder vi inte ville ha till något mycket mer.

Att för 89 kr få ett 20*30 cm stort pussel av sonen levererat till dörren på 4 dagar (därav bilden ovan) är sådan där ren glädje som bara en helt onödig produkt av teknikens framskridande kan skapa.

Som entreprenör borde man lära sig: det finns så mycket att göra på webben utan att man behöver uppfinna Google igen.

Hur hittade jag då detta guldkorn? Var det de tidiga internetårens viral marketing via vänner och bekanta? Var det via Google? Nej, nu märkte jag hur också jag blivit mainstream och hur en tjänst som Pricerunner blir en lysande startpunkt för internetkonsumtion. En banner under kategorin "framkallning", ett klick, konstaterande att just Pixaco verkar vara en total favorit bland Pricerunners användare, 10 minuter senare var en beställning gjord och 4 dagar senare hade jag ett paket med bilder i alla format. Och ett pussel som ju förstås är helt omöjligt att leva utan.

Blev ju nyfiken på vem som ägde detta bolag och kunde konstatera att HP runt årsskiftet plockade upp detta tyska bolag. HP? Ja varför inte, i den värld som växer fram är det nog en bra utgångspunkt att undvika att bli vid sin läst. Åtminstone tills dess att det klarnar om läster överhuvudtaget kommer att användas i den framtid som växer fram.

En mänsklig rättighet att kramas i Di

I dagens DI bekräftas det: det är en mänsklig rättighet att kramas.














(C-G, hoppas det är OK att låna bilden till bloggen?)

En idé är inte värd någonting

Vi fick i veckan ett mejl till företaget där en person på knackig engelska berättade att han hade en idé som han ville prata med oss om. Den var värd säkert €5 miljoner. Personen lät meddela att hans idé skulle göra lika stor skillnad för oss som färg och svart-vit bild gjorde för TV-mediet. Han förklarade vidare att han var en typ av person som hela tiden fick briljanta idéer och att en av idéerna hade gjort att en person hade tjänat faktiskt över €5 miljoner. Han var vänlig nog att erbjuda sig att prata med oss om vi bara betalade en viss summa direkt. Dvs innan vi ens hade fått veta något om hans tankar, mer än ovan. Tilläggas skall att personen var för oss helt okänd och att inte ens lite googlande gav någon ytterligare information.

Vilket fantastiskt tydligt tecken på den högkonjunktur internetrelaterad verksamhet befinner sig i!

Jag är själv allergisk mot, och blir nästan mest förbannad av, dylika inspel. Men jag inser också att det finns ett fåtal som faktiskt lyckas kapitalisera på en idé som mest faktiskt bara just är en idé, likväl som de som kläckte idén som gjorde att vi inte bara fick färg-tv, utan t.o.m. något så briljant som 3-D-TV. I det senare fallet är väl Burkens gamle kompis Lars Skarkes (eller Skurke för den som vill) historia en av de mer imponerande när han i slutet av 80-talet lyckades sälja 5 (fem!) miljoner 3-D-glasögon i Sverige. Det är sjukt.

Tyvärr (?) är dessa framgångssagor ganska ovanliga. Och ungefär lika sannolika som att vinna på Lotto. Det som också är genomgående är att det sällan/aldrig är ett blixtnedslag i form av en idé som skapar en affär.

Snarare är det en grundidé som står för 1% av värdeskapandet medan 99% ligger i genomförandet. I exekveringen ligger också en mer komplex paketering av idén, tex var det ju briljant av Skarke att få SVT att sätta sin logga på glasögonen, att sedan förhandla fram distributionsavtal med en mängd detaljister, supportat med ett lysande PR-maskineri. Därtill lyckades han skapa reklam för produkten i svensk statstelevision där det sedan urminnes tider hade funnits ett totalt reklamförbud. Att få dessa bitar att spela och harmoniera tillsammans är ingenting annat än briljant.

Med den högkonjunktur som råder runt internetbaserade verksamheter i allmänhet har nu i alla fall uppenbarligen de där "1%:arna" dykt upp igen. De där som tror att de kläckt briljanta nydanande idéer och att dessa idéer nu skall göra dem till miljonärer.

Dessa personer brukar inte gilla mig. Och det är klart att det inte är kul att höra att jag under de 10 år sedan Internet blev till allmängods inte sett eller hört om en genuint ny och unik idé. Dvs av de 1000-tals idéer som jag fått presenterat för mig tror jag inte jag har sett en enda rå-idé som jag skulle investerat i. Ge mig 5 minuter med Google och jag kan lova dig att jag kan bevisa att idéen i sig inte är ny.

Tråkigt? Nej tvärt om. Med fokus på exekvering så är det mer intressant att titta på den mängd personer jag träffat och som jag skulle ha investerat i vilken dag på året som helst om jag hade haft lite pengar över. Tex Jacob Tolleryd på bl.a. Konstbolaget, Fredrik Gustafsson på Pocketklubben, Andreas Lee som bl.a. startade Tasteline, Gustaf Söderström på Kenet Works eller Niklas Eklund på Live Bookings.

Det är då man tackar nej till en finsk idéspruta med en idé värd minst €5 miljoner utan att det känns allt för jobbigt.

Bikt, Bättring och Bot

Ibland får man tankställare i livet. Man möter en person som på ålderns höst insett att den har prioriterat fel mellan familj/fritid och arbete mer eller mindre hela sitt liv. Eller när någon som står en nära får en livshotande sjukdom och man tänker "att vara frisk är det enda som är viktigt". Eller som just nu, en person som står mig nära har under en längre tid arbetat sig till en läkar- och nära&kära-påtvingad förlängd semester.

Tankeställaren brukar dröjas sig kvar i minst ett par dagar innan vardagen infinner sig igen. Den här gång skall jag ta chansen att få på pränt hur jag i ljuset av min nuvarande situation vill säkerställa att jag själv kan fortsätta ha ett minst lika bra professionellt och privat liv som jag har idag.

Detta är min bikt och mina regler som jag hoppas skall vara levnadsregler som kan hjälpa mig att styra mitt eget liv och att göra rätt prioriteringar.

*1* Jag skall inte läsa jobbmejl eller Blackberry på helger eller innan jag är på jobbet. Undantag medges vid arbetstoppar men skall då ske på definierad tid och efter samordning med familjen

*2* Min arbetsdag börjar kl 10.00, efter det att jag ätit frukost med min son och lämnat honom på dagis. På grund av att jag arbetar mycket mot USA med 7 timmars tidsskillnad, jobbar jag via Blackberry mellan 18 (11) och 22 (15). Jag accepterar att det är svårt att hinna hem till familjens middag vi 17:30 men varje gång jag lyckas med det är det en bonus.

*3* Jag skall skaffa familjen en andrabil. Att lägga 50-60 minuter per kväll på att pendla är för mycket tid förlorad. En Mini tror jag.

*4* Jag skall inte ta på mig uppdrag som är kittlande men som är mer av välgörenhetskaraktär. Jag skall därför alltid sätta ett definierat pris på min tid för advisory board uppdrag/styrelseuppdrag eller andra projekt eller tidslukare som jag älskar, men som gnager sönder min kalender. Detta innebär förhoppningsvis att jag bara engagerar mig i sådant där min tid/insats verkligen uppskattas och dels att jag skapar ett första hinder för mig själv att bara säga ja utan att reflektera över konsekvenserna.

*5* Jag skall skaffa en privat bärbar dator. En dator som jag kan använda hemma utan att som just nu direkt hamna i arbetsmode när jag öppnar datorn. Jag vill kunna kika på golf.se, trilla in på aftonbladet.se eller rent utav blogga lite. Som privatpersonen Johan.

*6* Jag skall inte blanda ihop min professionella mejladress med min privata.

*7* Jag skall inte springa till bussen. Det kommer en till. Jag skall inte gasa för att hinna på gult ljus, vad sparar jag egentligen? Jag skall inte bli irriterad på personer som går eller kör långsamt. Jag ser inte deras situation uppifrån.

*8* Jag skall inte titta på TV. Jag skall däremot se ett TV program för att jag vill det, inte som någon form av passiv bakgrundsunderhållning.

*9* Jag skall alltid ha en god bok på nattduksbordet. En sådan där bok och en sådan där författare som gör att jag längtar efter varje sida och tillfälle då jag kan förflytta mig till en annan värld några minuter per dag. Jag har inte någon direkt sofistikerad litterär smak utan Cirkelns Mitt, Änglar och Demoner eller Da Vinci koden räcker mer än väl.

Eftersom grunden till alla framgångsrika projekt är ansvar, (rimliga) mål samt dead lines så är härmed jag Johan Siwers ansvarig för att leva enligt minst 7 av 9 punkter under perioden fram till den 1a oktober. Därefter skall 9-punktsprogrammet ses över och vid behov revideras.

Hoppas jag lyckas bättre att leva enligt ovan än Virtanens försök att sluta röka.

Bubbla eller framtidstro, kalla det vad du vill

En kollega på jobbet påminde mig idag om när något av de stora internationella magasinen i slutet av 90-talet hade Sergelstorg på förstasidan och utropade att Stockholm var internettornadons epicentrum. Helt galet stort kom jag ihåg att vi tyckte det var. Allt handlade om att "labla" saker rätt och sedan var halva slaget vunnet. En bra metafor och du hade en miljon. En kub och du hade några miljarder. En kompis kämpade hårt och länge för att Kungsgatan i Sthlm skulle bli kallade "mobile alley", för att stödja tesen att hans bolag väl tilltagna lokaler där var helt rätt.

Nu är Stockholm på väg att titta upp ur den där brunnen vi visst gick ner oss i för 6 år sedan. Och nu är vi heta som Åtvidabergs FF. Jag tänker inte närmast på att Johan Staels iqube fått in en massa miljoner utan snarare att Stockholm har börjat lyftas fram som en stad där det finns talang, förmåga och framtidstro.

Det första tecknet såg jag i en artikel i Business Week:
"Pushing For Growth: How Cities Succeed Stockholm, Orlando, and Singapore all sized up their assets, decided where they wanted to go, and figured out the best way to get there"

Det andra kom från Richard Florida som konstaterar att "If you're not in a creative city, says the George Mason University professor of public policy, you won't attract top talent" och sedan konkluderar att "The U.S. came in fourth -- behind Sweden, Japan, and Finland -- as a "global talent magnet". Värt att läsa och bli lite peppad!

När jag Googlar vem som noterat denna artikel så kommer ju förstås Herr Schultz upp. Och jag inser att jag är sen på bollen när Dagens PS i februari publicerade en intervju med Richard Florida. Såklart. Om det var någon som slickat i sig denna artikel förutom mig själv så klart att det skulle vara Pontus eller möjligen Johan SvH.

PS. Men fasen Pontus. Det DR utskicket för VA jag fick idag där du sitter och smilar på omslaget, var det du eller din reklambyrå som tappade det? DS.

Direktörer är fegare än jag trodde - transferfönstret dock fortfarande öppet

I Februari funderade jag på när överflytten skulle börja ta fart avseende högavlönade direktörer som hoppar från traditionella bolag och industrier till mer internetifierade bolag. Sanning och säga har jag inte scannat varenda "övergång" som skett men inte har vi sett någon Zlatan-kalibrig övergång ännu i alla fall.

En smygare som dök upp i förra veckan var att Glife rekryterade Mindshares förre VD Niclas Fröberg. Rekryteringen sker på klassiskt manér samtidigt som man pratar om att riskkapital skall tas in som skall lyfta Glife ut i världen. Kul, men jag skulle inte investera.

En betydligt större nyhet senaste veckan var Jan Wifstrands avhopp från DN. JW säger inte vart han är på väg, kanske vet han inte ens själv, men mitt tips är att han kommer åtminstone delvis hamna i något internetinspirerat projekt eller bolag. Inte för att han gjort speciellt mycket av DNs internetsatsning senaste åren men kanske just därför: frustration över att se en affär förlora så många slag utan att egentligen kunna göra något åt det. Nu tror jag JW vill ha lite posititivt momentum in i sin vardag.

Threepeat

Jag spenderade sommaren 1992 i Chicago där jag förutom att njuta i fulla drag av livet också sommarjobbade på CBOE. Precis när jag anlände den sommaren var Chicago Bulls på väg att med Michael Jordans hjälp vinna vad som blev kallat "Threepreat" (vilket gjorde den som myntade uttrycket smått förmögen). Jag köpte T-shirten men var ju inte direkt delaktig i annat än firande.

Nu har jag med Match-teamet i Norden gjort en egen Threepeat. I den senaste kvartalsrapporten från IAC presenterads "IAC personals" (dvs primärt Match.com) med följande kortfattade text:

"Personals revenue growth benefited from a 15% increase in worldwide paid subscribers and higher pricing. International paid subscribers grew by 16% due to continued expansion in several markets, most notably Scandinavia and the United Kingdom. Profit margins expanded due to lower domestic marketing spending as a percentage of revenue relative to the prior year period partially offset by increased operating costs related to Chemistry.com, which launched nationally during the first quarter. "

Threepeat? Jo, det var tredje kvartalsrapporten i rad från IAC som vår verksamhet i Norden presenterades som en av framgångsfaktorerna bakom IAC Personals kraftiga tillväxt globalt. Lite coolt är det. För fler ursäkter för skryt, se här.

Att blogga på 10 000 meters höjd

Tekniksprång fascinerar alltid mig. Som när jag satt på Sprays kontor på Riddargatan 1997 och sökte på Altavista för första gången efter tips av Michael Daun. Maxtestade genom att söka på en lokalt känd sten som finns vårt sommarställe i Östergötland. Trodde inte mina ögon när jag fick ett svar tillbaka. Första gången när jag hittade alla låtar jag kunde önska i Napster var också stort. Likaså Internetworld i NY 2000 när jag sprang på Googlarna första gången, varefter jag stolt har burit min Google T-shirt vid högtidliga tillfällen.

De senaste 8 timmarna har jag haft en ny dylik upplevelse, dock av lite annan karaktär. Nu är det inte något nytt som jag inte kände till, nu är det olika tekniker som samlats och gjort något för mig nytt möjligt. På väg med Lufthansa från Frankfurt till huvudkontoret i Dallas har jag för det facila priset av $29,95 köpt ett WLAN abonnemang. Att det finns WLAN på flyg är ju inte längre kärnfysik, men för mig är det första tillfället då jag kunnat utnyttja detta fullt ut. Att kunna arbeta mot hemmakontoret under hela arbetsdagen är grymt. Att kunna följa Thörnblad och Holm via Bladet är kul. Att Lufthansa ger access till ett antal TV-kanaler via datorn är också snyggt.

Men när jag plockar upp min portabla webcam, kopplar i den och sedan har videokonferens av hygglig kvalitet med min gode vän Niklas i ett soligt Halmstad. Ja då plötsligt kommer saker och ting tillsammans på ett galet bra sätt.

Och det slår mig att det finns så mycket vi gör på olika sätt på grund av begränsningar och historiska mönster. Så mycket som känns omöjligt - som att kunna ringa hem utan att ruinera sig från ett flygplan - utan att det egentligen är så långt borta.

Och det som kittlar extra mycket är att jag börjar förstå att det som vi upplevt med Internetutvecklingen tills idag är ett litet krafs på ytan. Och hur oerhört mycket nya, spännande saker som kommer att ske när tekniker flätas samma och vi släpper mönster och barriärer. Samtidigt skrämmer det mig att jag inte längre är den person som ser vad som kommer. Jag är en del av den gamla generationen som tycker att en blogg är lite coolt.

Jag är som den där föräldern i mellanstadiet som var med på vår "hippa" och som envisades med att hon kunde visst dansa disco. Hon förstod inte heller.

Johan - uppe i luften mitt över kontinentala USA

PS. Dessutom finns det ström via en VANLIG kontakt, så min nyinköpta specialadapter för 100 Euro var helt meningslös. Men strunt i det, det är så härligt när någon har tänkt och gjort saker och ting så som man vill ha det. DS.

Rocky, vill du ha ett gratiskonto på Match.com?

De senaste snart tre åren har jag ätit och sovit för Match.com. Även om det - som min fru skulle säga - inte är helt ovanligt att jag går upp i det jag håller på med så har små bekräftande pusselbitar trillat på plats efter hand. Att bli störst i antalet användare, att bli Sveriges snabbast växande tjänst och ha etablerat sig som det mest välkända varumärket inom vår kategori har varit kul.

Men det var inget mot igår när "Rocky", den tecknade serien i DN, behandlade Match.com och nätdejting.

Nu finns vi.

Eget beröm luktar illa

Jag har en tendens att använda ordet wow lite väl mycket. Men idag är det en wow dag.

I dagens IAC rapport så fanns att läsa:

"International paid subscribers grew by 20% due to continued expansion in several markets, most notably Scandinavia and Spain."

Mycket stolt kan jag konstatera att detta var andra kvartalsrapporten i rad som framgångarna för Match.com i Skandinavien (eller egentligen Norden om man skall vara korrekt) omnämns. Lite kul i en organisation med 30,000 anställda och med en omsättning på ca 50 miljarder kronor (årstakt Q1 2006).

Sniff sniff? Jo, det luktar. Illa. Men jag tycker mig kunna skönja en liten nyans av bubblor också?

Berkowitz ny chef för MSN

Efter att ha fått kommentarer om att jag bara bloggar lite väl mycket med min arbetsgivare på en piedestal så skall jag slå er med häpnad och notera en negativ nyhet kring IAC:

Steve Berkowitz, mannen som sedan IACs förvärv av Ask Jeeves på ett skickligt sätt styrt om en gammal trött buttler till nya hyllande Ask.com har flytt(at) till förmån för nya jaktmarker. Steve Berkowitz skall nu bli Bills man som skall leda MSN och Microsofts relaterade satsningar. Läs mer bla här.

Efter att ha träffat herr Berkowitz bara för några veckor sedan och hört honom berätta om omstöpningen av Ask skall det bli spännande att se vart MSN är på väg. Men vi kan väl lugnt gissa att det blir mer sökfokus och mindre nya djupa media investeringar.

Värt att notera är också att Berkowitz innan resan med Ask.com bl.a. jobbade för IDG och var den som gjorde den briljanta paketeringen av "for Dummies" böckerna, ett osannolikt snillerikt sätt att skapa en global serie böcker utan egentlig sammankoppling mer än egentligen namnet.

Kan man lyckas med det, kan man säkert också göra MSN till ett starkt globalt varumärke.

PS. I och för sig har jag ingen som helst ambition om att vara neutral, och jag är inte direkt känd för att inte "rally behind the president" för det som är min passion, så detta inlägg skall mer ses som ett olycksfall i arbetet DS.

Den stora frågan är löst

Nu har äntligen den verkliga kraften i webben släppts lös:

http://sp.ask.com/en/docs/about/rhymerank.shtml

"Ask.com announced today the introduction of RhymeRank, an innovative search technology capable of producing related search results that rhyme with a searcher's original query. The new product is located on the right-hand side of the Ask search results page, under the heading, 'Rhyme Your Search.' "

Google [inte lika med] monopol

Idag verkar det vara en allmän sanning att Google är ett monopol som skall för evigt bestå. Det är klart det inte kommer vara så. Google är ett fantastiskt företag på många sätt och en föregångare i att kapitalisera på internets självklara plats i våra liv. Men, som jag noterat tidigare här, Altavista var också fantastikt under sin glans era.

Nu tror jag att jag sett en del av vad som kommer att göra att fler inser att sök inte lika med Google. Att Walt Mossberg har skrivit nedan i WSJ stärker mig i denna tro än mer. Innan ni läser detta: Ja, jag blev insåld på detta av Steve Berkowitz på IAC-konferensen förra veckan och är inte överhuvudtagt objektiv.

"Ask.Com's New Look Scores Big Points Against Search Rivals
The Wall Street Journal - 3/30/06
In college basketball this month, we've all been reminded that the superiority of champions can't be taken for granted. During the NCAA tournament, George Mason University, an obscure team from the suburbs of Washington, D.C., has defeated both the reigning champion, North Carolina, and the team many assumed would win it all this year, Connecticut.
That's also true in high tech. Every so often, an underestimated contender rises up to compete with a champion play for play, or even to beat the champ. Something like that is happening in the search business.
Ask Jeeves, a largely failed search service, has been overhauled and renamed Ask.com. I've been testing the new Ask.com against the search champ, Google. I've found that in terms of relevant results and ease of use, Ask holds its own with Google, and even beats the champ on some searches. It has some very nice features Google lacks, including previews of the sites it finds, an easy way to narrow or broaden your search results, and frequent top-of-the-screen answers that lead you directly to core information.
Ask.com is starting from a low ranking. According to a recent study, Ask has only about 6% of the search market, compared with 41% for Google and 29% for Yahoo. Yet, Ask.com is improving fast, and is capable of playing above its ranking.
In its old incarnation, Ask Jeeves, I never could recommend the service. It was cluttered with ads that were too easily confused with real search results and that made the real results hard to find. And it was based on a questionable promise -- that it could answer queries stated as English-language questions. While it did that in some cases, it failed in many others.
This year, the name has been changed and the logo, a cartoon butler named Jeeves, has been axed. The whole question-answering approach is now de-emphasized.
But the overhaul has been far more than just marketing. Ads have been cut back to just three at the top and three at the bottom of each page, and they run on a colored background so you know they're not real search results. Instead of running ads down the right side of the page, as Google does, Ask uses that space to help the user refine search results.
In general, Ask's search-results pages are richer and better organized than typical Google results, and they give greater priority to content over ads.
Here's an example. I searched for Ted Williams, the Red Sox outfielder who was the greatest hitter of all time. In Google, I got a plain results page topped by a link to the official site on Williams, with a few ads down the right side for Williams-related items.
In Ask.com, the top of the page, above the ads, featured a Smart Answer box that included a picture of Ted, an excerpt from a biography, direct links to his official site, an encyclopedia article and other images of him.
Down the side, where Google ran ads, Ask.com had links to many related topics that could narrow or broaden my search, a feature called Zoom. These suggested topics included the Red Sox, Fenway Park and even Cryonics, a controversial technique for freezing the dead that was used on Williams after he passed away. There were also entries for Ted's rivals, like Joe DiMaggio and Mickey Mantle.
Google and Yahoo have features similar to Ask's Smart Answer, but Ask uses it much more often and with better effect.Other search engines have tried things similar to Ask's Zoom, but I found Ask's implementation to be better than any other I've tested.
In the search results on my Ted Williams query, Ask listed links that were at least as relevant as Google's. Unlike Google, Ask allowed me to preview most of the links without leaving the search-results page. To use this feature, called Binoculars, I just moused over a small icon of binoculars in each result and a miniature image of the page popped up.
I did many other searches, with roughly similar results. Google usually did a good job, but Ask usually did just as well, and its added features made the results more valuable. In a search for a particular digital camera, Ask's page was topped by a picture of the camera, with links to reviews and price comparisons. Google's page was topped by ads, followed by links to specific shopping sites.
In a search on the word Providence, Google offered a map link at the top, then a link to Providence College. Ask featured a Smart Answer box with the start of an encyclopedia article on the Rhode Island capital, and a drop-down list of links to other cities named Providence and to the TV show of that name.
Ask also allows you to save any entry in its search results to a special page called MyStuff. You can also save pictures, and even upload your browser bookmarks, then organize everything into folders.
Google is still great, and I'm not suggesting everyone abandon it. But Ask.com is well worth a try if you want to benefit from some features that go beyond Google. Like the George Mason basketball team, it just may surprise you."

Kraften i att aggregera (officiell) information

Jag tycker i princip att radioshower är ganska ointressant. För klyschigt, för förväntat, för mycket prutt TV. Men prg chef Sven Hallberg och Äntligen morgon gänget gör faktiskt något riktigt bra.

I veckan diskuterades en intressant site: http://www.familywatchdog.us.

På siten kan föräldrar få en karta över var dömda sexbrottsligar bor, vad de heter och hur de ser ut. För en integritetssträvare fruktansvärt, men för mig som förälder: give it to me.

Tror inte vi ens kan föreställa oss vad aggregerad officiell information kommer att kunna skapa för tjänster. Spännande.

Check point 2006

Skall till USA nästa vecka på koncernkonferens inom IAC. Storchefen Diller har bjudit in till den årliga tillställningen och jag är spänd på vad som är på agendan. Till konferensen kommer ledande IAC personer från jordens alla hörn och koncernbolag och även ett antal spjutspetsföreläsare.

Skall bli sjukt kul.

Inte minst för att få en avstämningspunkt kring vad som händer i olika delar av internetindustrin och världen.

Själv vill jag förstås berätta historien om hur internet tagit ett grepp om Norden och de erfarenheter vi ser här, som jag tror är ganska unika även i ett större perspektiv.

Skulle vara kul att höra från er som läser det här:

1) Vad ni skulle vilja ställa för frågor till en samling av internetdirektörer från planetens alla hörn?
2) Vad skulle ni berätta för denna grupp av personer för att få dem att förstå att Norden är en intressant marknad?

Kommentera nedan eller maila mig gärna på johans@siwers.com.

Obligatorisk läsning: "The Search" av John Battelle

För den som följt internetutvecklingen senaste 10 åren är John Battelle säkert ett bekant namn.

När man läser hans bok "The Search" får man en mängd påminnelser om vad som hänt de senaste åren:

* Just det ja, det var Bill Gross som lanserade idén om att lansera betald sökordannonseringen
* Google hade ingen egentlig affärsmodell fram till 2001, då man kopierade Overtures affärsmodell (som de året tidigare hade skrattat år)
* Overture, eller kanske även bekant som goto.com
* Vem var det som satte Googles devis "Don't be Evil?"
* Pagerank? Jaha, Page som i Larry Page! Det hade jag aldrig fattat

Läs. Nu.

Vadå The InterActive Corporation?

Som tokpart i målet måste jag ändock notera att att CNN kör en intressant artikel om IAC (som äger Match.com). I synnerhet i Norden är IAC ganska okänt, även om varumärken som Ask Jeeves, Ticnet och Match.com är mer kända. Läsvärt om man vill veta varför jag drar på mungiporna.

Vad har Napster med Milosevic att göra?

Efter en diskussion med Pontus Schultz hösten 2000 bad han mig att skriva en krönika på temat Napster och Folket vs Milosevic och Skivbolagen för tidningen Vision. Hittade manuset häromdagen och tänkte det vore kul att återpublicera dessa tankar, dels som en symbol för var världen stod just då, men också för att man alldeles för sällan värderar sina egna analyser eller tankar i efterhand. Så här skrev jag i alla fall då:

"Napster dödar dinosaurier – oavsett om man förlorar i rätten

Skivbolagsjättarna darrar. Musikfantaster jorden runt har med en lavinartad hastighet tagit till sig Napster – den Internettjänst där man kan få tillgång till den musik alla andra Napstermedlemmar har på sina hårddiskar. All världens musik kan nu utan kostnad nås via Internet.

Skivbolagen lade redan tidigare mycket stora resurser på att utveckla kopieringsskydd och olika typer av kryptering. Motivet har varit att man vill värna upphovsrätten och att artister får sin rättmätiga ersättning. Napster som företeelse har betraktats som det kanske största hotet hittills och motarbetas därför med samma argument.

Många anser därför att den rättegång som nu pågår mot Napster kommer att ha en avgörande betydelse för framtidens musikbransch.

Rättegången är förvisso intressant, men oavsett utfall kan den bara marginellt påverka hastigheten i den förändringsprocess som kommer leda till att musik blir gratis. Ett antal faktorer samverkar i denna utveckling:

1. Digitaliseringen av information gör det möjligt att kopiera musik med minimal arbetsinsats och utan kvalitetsförsämringar.
2. Globala nätverk sammansluter allt mer kraftfulla multimedia-utrustade datorer och möjliggör överföring av den digitaliserade informationen.
3. Konsumentanarki – eller skall vi kalla det demokrati? – gör att existerande strukturer ifrågasätts och utmanas.

Resultatet är att världens musikälskare förra månaden med hjälp av Napster laddade ner
1 400 000 000 musikstycken. Gratis. Stängs Napster, så tar någon annan tjänst över ledartröjan. Skapas det ett nytt kopieringskydd, så knäcks det någonstans i världen inom kort tid. Och den kunskapen finns sedan omedelbart globalt tillgänglig via Internet.

Den stora frågan blir då hur skall skivbolagen och artister kunna tjäna pengar om musik blir gratis? Svaret är att det handlar om hur skivbolag och artister definierar vad de säljer.

Tror de att de säljer en produkt, så är receptet kopieringsskydd för att kunna fortsätta skapa format där de kan försöka övertyga konsumenten om att köpa musik i form av exempelvis en singel, LP, CD eller MD (och helst en kopia i varje format).

Tror skivbolagen att det är en tjänst eller idé de säljer, så är angreppssättet ett helt annat. Då inser de att vad gäller idéer så är berömmelse nyckeln till framgång. Och de inser också att hinder för att distribuera en idé eller låt minskar möjligheten att skapa berömmelse och motverkar skivbolagets och artistens intressen.

Att se musik som en tjänst, leder till att musikindustrin kommer ifrågasätta både sin nuvarande intäktsmodell och sin marknadsföring. Istället för att fokusera på sälja en massduplicerad version av en inspelning, skulle musik och artisteri kunna komma att säljas som en tjänst, tex. i form av tv-inspelningar, som prenumerationer på löpande information och låtmaterial eller som konserter. Att en låt via Napster sprids över hela världen med expressfart kommer då inte ses som ett upphovsrättsligt problem, utan som en fantastisk marknadsföringsmöjlighet.

Andra branscher har sett motsvarande radikala förändringar på grund av Internetutvecklingen. När mäklarfirman Charles Schwab för ett par år sedan beslutade sig för att acceptera den nya dramatiskt förändrade prisbilden som aktiehandel via Internet krävde, riskerade företaget att inom nio månader vara i konkurs – om inte prisreduktionen kompenserades av volym-ökningen. Schwab står idag starkare än någonsin.

Vinnarna vid paradigmskiften är sällan den etablerade marknadsledaren som defensivt försöker försvara sin affärsmodell, gärna med lagens hjälp. Detta gäller också i musikindustrin.

Napster har varit katalysatorn för en utveckling där makten inom musikindustrin har förflyttats från skivbolagen till världens musikälskande konsumenter. För mig och många andra konsumenter har denna tillgång till ett globalt arkiv med all världens musik givit anledning till en oerhörd glädje.

Det är dock inte nödvändigtvis så att dagens skivbolag kommer att försvinna på grund av denna utveckling. Vi vet ju att med kassettbanden så dog inte skivan och trots kabelkanaler i överflöd har marknaden för uthyrning av videofilm fortsatt öka.

Däremot kommer de skivbolag som fokuserar på sitt traditionellt starka distributionsnätverk, betydande marknadsresurser och legala processer för att skydda spridandet av musik via Internet, inte att höra till vinnarna. Att driva legala processer där man har mer än 80 procent av befolkningen mot sig är sällan fruktsamt.

Det är lockande att göra jämförelsen med en regim för en stat, där regimen har två handlingsalternativ efter det att världen förändrats och folket bestämt sig för att de vill se förnyelse. Den ena vägen är lösa upp parlamentet, kalla in specialtrupperna och låsa in sig i presidentpalatset. Den andra vägen är att öppna dörrarna och försöka positionera sig som en positiv drivande kraft i den förändring som är oundviklig. Skivbolagen och Milosovic mot Napster och folket?

För artisten förändras också verkligheten, både positivt och negativt. Å ena sidan skapas en möjlighet att på ett friktionsfritt sätt distribuera musik till både en lokal och global publik. Å andra sidan riskerar musikindustrin att gå samma väg som TV och tidningsmediet där det är förmåga att skapa uppmärksamhet som betalar sig – hellre Metro än Svenska Dagbladet, hellre Jerry Springer än Mosaik.

Om det är önskvärt att musik blir gratis, att musikindustrin omstruktureras eller att skivbolagen kommer att driva fram artisteri som blir än mer av en ”freak show”, det kan jag ha mina egna åsikter om. Det verkligt intressanta i sammanhanget är dock det faktum som denna utveckling satt fingret på: det är fullständigt nödvändigt att vi omvärderar och omdefinierar vår inställning till upphovsrätten avseende all typ av digitaliserbar information, vare sig det rör sig om musik, böcker eller film.

Johan Siwers, November 2000

När direktörerna både byter spår och vagn

[Interaktiv Tid 4/4 1997]

"Per Bystedt, MTGs vice VD och chef för TV-verksamheten, har avgått från sin post. Han efterträds av H C Ejemyr. (Interaktiv Tid)"

Detta var en stor nyhet när det hände 1997. En av den unga mediegenerationens mest framgångsrika personer tog klivet från det trygga och symboliskt tunga Kinnevik. Till det som senare visade sig bli Spray/Tetre/Razorfish/Lycos, ja vad nu skapelsen skall kallas. Från att ha varit en hobbyverksamhet och ungdomsgård började de seriösa direktörerna förflytta sig in i de nya internetbolagen, så som Spray. Wow, det här var snart nio (9) år sedan.

Jag skall från och med nu för nöjes skull börja notera och räkna antalet mer uppseendeväckande karriärmässiga spårbyten av denna typ som kommer dyka upp. Det dröjer ju ett tag innan de vågar ta steget men det känns som om det nu hypats tillräckligt mycket för att det skall vara legitimt att ta steget.

Första gänget gissar jag blir de som även försökte sig på en vända under slutet av 90-talet, men som sedan gjorde reträtt till någon stabil tidigare arbetsgivare eller annan kassaflödespositiv miljö. Som kunde betala en lön som gav bibehållen livskvalitet.

Men jag blir inte förvånad om vi denna gång också ser några riktiga högoddsare byta fil då det nu faktiskt ser att den miljö där de verkar idag, som en konsekvens av den accelererande internetutvecklingen, kommer förändras radikalt under den närmaste 5-årsperioden. Vilket gör att riskpremien för att locka över en verkligt senior direktör till "andra sidan" kommer att te sig låg i ett antal nischer och branscher. Teleoperatörer, TV-bolag, radio eller mer traditionella print mediabolag, där kommer vi nog få se lite rockader som vi kommer att få anledning att återkomma till.

Stael von Holstein index

Stael von Holstein index är måttet på hur untouchable Johan Stael von Holstein känner sig vid olika tidpunkter. I veckan nådde SvH-index höjder som vi inte sett på många år.

Missa inte denna DI-tv intervju!

Favoritcitat att hålla utkik efter är "Hur skall jag kunna veta det!?", "De som förlorade var bara utlänningar", "Ta det igen, jag orkade knappt lyssna", "Lilla gumman..." och "Jag vill inte svara på denna typ av frågor, det är patetiskt".

Johan säger inget han inte sagt tidigare men nu med ett eftertryck som 30 Skype miljarder, några BB miljarder och ett par hundra Blocket miljoner kan ge.

Och säga vad man vill men Johan jag gillar dig. Och det du säger är viktigt.

Vem är du som läser det här?

Har inte hunnit blogga så mycket i år. Eller inte alls om man skall vara ärlig. Lite trist, men alternativet i form av ett accelerande arbetsliv och Wilhelm snart 2 år gör valet lätt.

När jag nu i alla fall kom tillbaka hit tänkte jag att jag skulle titta på vem ni är som har orken och intresset att komma hit.

Noterar med glädje att www.it-gymnasiet.se seglat upp som en av de domäner som flitigast kommer på besök. Kul. Eller har någon lärare valt mig som varnande exempel? Maila gärna och berätta (johan@siwers.com). Även www.melitacable.com har under längre tid varit högt uppe i rankingen. Förstod först inte alls vad detta kunde vara. Förrän jag kolla på varifrån i världen den noden låg och noterade att det var på Malta. Är det månde några av spelbolagen där nere som roas av mina små anekdoter? www.elisa.fi är också en flitig domän - Finland? Är det du Nicklas som har många vänner? Annars är ni klart många svenskar och Stockholmare, med överrepresentation i Sollentuna.

Keep coming, jag tror att det blir en del historier här under våren.

Jan Hugo-strategin för Webben

Vad fungerar på webben och var bör man spendera sin vakna timmar med? Den enklaste och en av de bättre är fortfarande Jan Hugo-strategin, dvs kika på USA och kopiera.

Nielsen släppte häromdagen en intressant rapport, där man bl.a. listar de snabbast växande siterna senaste 12 månaderna i USA. Etta på denna lista var:

1. Photobucket
2. Myspace
3. Facebook
4. Memegen.net
5. Slate

Jag har inte kommit längre än att jag registrerat mig på Photobucket, verkar var en ganska trevlig rakt-på-sak fototjänst. Så där enkel och bra som man vill att den skall vara och som gör att portalernas motsvarighet trots sin räckvidd har svårt att konkurrera. Så de köper upp dem, entreprenörerna får en lock up, och gör sedan något nytt - eller samma sak - igen.

Noterar på en annan lista över största "properties" att IAC, huvudägare till bolaget jag jobbar för, nu gått om Amazon och är nummer 6 efter Microsoft, Yahoo, Time Warner, Google och Ebay. Prognos: Förbi Ebay inom 6 månader.

Förhastad slutsats från maggropen

Jag brukar inte surfa runt, det blir liksom inte tid över. I synnerhet internationella siter missar jag. Om nu inte Henrik Torstensson tipsar om något extra intressant på sin blogg. (Tack Henrik förresten för att du lägger all tid och energi på din blogg, vi är många som bara skulle verka hälften så smarta utan den).

Idag insåg jag vad jag missar. Jag sprang av en slump förbi cnn.com och wow, för den Internetintresserade är specialen om Internethistorien alldeles lysande.

Klicka i synnerhet på "Timeline: Internet History". Plötsligt inser jag vad man kan göra med webbpublicering om man har en tillräckligt stor marknad som kan vara med och finansiera. Och om det inte skapas något liknande för en lokal marknad som Sverige - detta är i alla fall inte den typiska Aftonbladet.se artikeln - talar det då i det lilla i riktning mot en allt snabbare konsolidering av mediebolag i ett internationellt perspektiv?

Att ha missat Racet?

I september skrev jag här i min blog "...självklart händer det igen och snabbare än vad vi anar." med anledning av frågan om 1999 skulle komma igen. Sedan dess har jag reviderat detta uttalande: det skall vara "Nu händer det igen".

I alla fall om man skall tolka de signaler som tex Schibsteds äventyr i interaktiva media norden sänder. Kjell Aamodt och Co, som jag högaktar ur många aspekter, verkar ha letat upp några gamla hårddiskar från 1999. Birger Steen, Kristin Skogen-Lund och Klaus Nyengaard, ni borde kontrollera copy rights på era gamla power point slingor. Jag fick berättat av en vän i branschen att det på en kapitalmarknadsdag nyligen hade det ömsom gapats, ömsom småskrattats när Schibsted presenterat. Det Skandinaviska fortet (som Schibsted internt pratat om sedan säkert ett decennium) har blivit till ett globalt korståg med utgångspunkt i den strukturomvandling som sker inom medieindustrin, med Internet som katalysator.

Förra gången var jag själv stressad över situationen. Stressad av att missa Racet, dvs att alla andra skull hinna före. Som min gamle Schibsted Wonderboy till chef uttryckte sin oro:

"Bästefar, du jobbade ju med Internet 1999, så varför har vi inte någon egen ö i Karibien?"

Detta var den skrämmande bild han såg framför sig när han på ålderns höst såg sig sitta konverserandes med ett barnbarn i knäet. Vilka problem.

Den här gången är jag inte så oroad. Även om takten och slagkraften i förändringen denna gång är minst lika stor.

Jag tror mig ha insett att det kommer finnas utrymme för en mängd idéer och en mängd personer i den värld som växer fram i kölvattnet på "den andra internetvågen".

Tittar man sig runt i en normal svensk stad, eller än hellre en internationell storstad, så ser man att det finns ganska många roller där man kan hitta en funktion där man kan tjäna brödfödan. Jag kanske inte hoppas jag står i något gathörn och säljer grillad korv i framtidens digitala stad, kanske inte heller skulle jag se glädjen fullt ut att jobba inom de digitala polisiära myndigheterna, men att vara "ICA-handlare" på nätet kunde jag tänka mig. Att driva en fysisk ICA-butik har ju varit ett svårslaget sätt att skapa sig en trevlig ekonomisk plattform de senaste 20 åren.

Att ta ett etablerat koncept och göra det tillräckligt bra utifrån en viss situation & miljö - dock kanske inte bäst i världen - kommer säkerligen kunna ge en dräglig tillvaro.

Jag kan ha fel men om det är ett självbedrägeri så må så vara. Det är i alla fall roligare när utfallen är mer av trisslottkaraktär än nål-i-höstack. Låt mig skrapa några lotter och hålla förhoppningarna - och nöjet - uppe genom lite löpande småvinster, om jag sedan får sitta hos TV4 och skrapa storvinsten eller ej det är inte så viktigt.

Vi får hoppas att jag nu inte har fel och det visar sig att jag som pensionär promenerar med ett barnbarn för att plötsligt notera att det killen nere i gathörnet står och säljer är "Google korv".

Spaning på bussen

Vad har hänt med svenskarnas känsla för privatliv?

Jag växte upp i ett land där man inte pratade med någon i hissen, man satte satte sig om möjligt inte bredvid någon i offentliga sammanhang och att prata inför folk rankades i någon undersökning som det värsta en person kunde uppleva, snäppet före att dö.

Igår på bussen hem blev det uppenbart för mig att det hänt något radikalt, sannolikt med den tekniska utveckling som katalysator.

Under 15 mintuters bussfärd fick jag höra en tjej i 18-årsålderns hela livsöde. Hon berättade om pojkvännens alkoholvanor. Om kompisen Linas sexliv. Och helgens snedsteg. För mig. På bussen. Och för alla andra i bussen dessutom. Ni har säkert upplevt det själva också: personer som helt obehindrat pratar i sin mobiltelefon, inte minst när de pratar i hörsnäcka, som om ingen noterade vad som sas eller lyssnade.

Det verkar ha hänt något vad avser svenskens önskan att lämna ut sig själv och sitt eget liv. De offentliga mobilsamtalen är ett, bloggfenomenet ett annat. Onlinedatingtjänster ett tredje, där det idag är hur naturligt som helst för internetanvändare i alla åldrar att berätta om sig själva och vad de söker i livet på tex Match.com.

Vilka mer fenomen och trender pekar i denna riktning? Vad är nästa steget i denna utveckligen, som säkerligen redan händer fast jag inte lagt märke till det ännu? Tipsa gärna nedan!

Lite duggregn också hos Match.com

Nomineringsregn över Aftonbladet.se, vilket bland annat de själva skriver om. Dagensmedia och IW rapporterar även. Aftonbladet.se har rättmätigt blivit nominerade till 4 kategorier inför torsdagens SIME awards. Sablans också, vi är bara hälften så bra. Nästa år skall vi bli bättre ;-).

Mina farhågor i tidigare inlägg om att SIME skall bli stämplat som ett bubbelfenomen har kommit lite på skam. Även om SIMEs mediepartner Di mellan raderna låter Hasse Olssons hängslen synas. Ni vet Di:s fd chefredaktör som gick ut med helsidesannonser där han stoltserade med sina hängslen och berättade att det var minsann han som synade dot.com branschen. Det måste vara skönt att vara journalist så att man kan skriva sin egen historia. Eller i mitt eget fall åtminstone sin egen blogg.

Den nya nya ekonomin

Oj vad jag ser fram emot den 9e och 10e november.

SIME är tillbaka.

SIME vadå kanske en del säger. Om du gör det var du inte riktigt med om 90-talets internetboom. Du läste säkert inte ens Interaktiv Tid. Du läste inte heller "1000 dagar som förändrade Sverige". Du köpte inga bisarra domännamn som du skulle ha till alla dina framtida världserövrande projekt. Du var inte registrerad på sixdegrees.com, du tror förmodligen att dagens alla networkingtjänster på nätet är nya revolutionerande idéer. Du läser Bosse Hedins inlägg på Dagensmedia och tänker: "Det är verkligen katastrof att inget hänt på 10 år i Internetbranschen". Du tyckte det var modigt och begåvat av Tretti.se att försöka bygga ett varumärke på ingen tid, och tecknade fullt i emissionen. Du tycker det känns onaturligt att skriva mail utan föredrar mejl. Du tycker att Johan Stael von Holstein är en typ av galning som Sverige behöver färre av. Du tror att punkt.se var en felstavning och inte en söktjänst. Du tror att Pontus Forsström faktiskt heter Pontus Schultz och att Henrik Torstensson verkar vara förvånansvärt påläst för att vara grön student. Du tror att Ola Ahlvarsson startade Torget.se för att sälja begagnade karateprylar och du kommer till SIME i tron att det är ytterligare en av Olas kampsportscombacker.

Det gör inte jag. Jag ser fram emot att se en bransch krypa upp ur sina hålor, byta ett eller annat visitkort för att 2000-säkra adressboken med nya uppdaterade mailadresser och kanske t.o.m. våga ta bladet från munnen och utan att skämmas berätta att det går bra.

Jag tror att det blir en mogen bransch som kommer till SIME 2005. En bransch som till och med kan ha överseende med det fåtal journalister som kommer skriva de där förutsägbara artiklarna om "en konferens med och för f.d. dot.com profiler".

För med SIME 2005 så kommer vi veta att nu har startskottet gått för den Nya Nya Ekonomin. Även om ingen kommer vara så korkad att kalla den så med risk för att bli imbecillförklarad av den breda allmänheten.

Jag skulle dock gissa att det till SIME 2006 är många fler som noterat att många av 90-talets galna visioner och prognoser nu faktiskt blivit verklighet. Och att delar av den nya ekonomins lovsånger från 90-talet nu både ligger på topplistorna igen och har blivit en självklar del av bakgrundsmusiken.

Ulf Lundell lanserade Match.com i Sverige

Vad har Dominika, Ulf Lundell och Helena Ehnbom gemensamt?

Jo de är alla oerhört begåvade. De gillar alla att vara ganska provocerande i sitt språk. De har också alla bidragit till att möjliggöra lanseringen av Match.com i Sverige.

Dominika i och med att hon och Camilla Thulin beredde marken och sinnena hos svenskarna inom nätdejting. Tack, det blev enklare för oss kom efter.

Ulf Lundell när han skrev låten Odessa där han produktplacerar match.com.

"Häromnatten gick jag förbi en fotoaffär Rutan var krossad det låg några kameror kvar. Jag tog en Nikon och sen stod jag där ett tag, men inte en människa kom bara ett förälskat par. Dom gav mig ett leende. Sen tog jag några bilder av mig själv i spegeln i hallen och satte in dom på match.com nästa kväll"

Svårt att se att det kan bli mycket större än att se sitt varumärke bli en del av en sångtext. Och vi betalade inte ens för det. Att Carrie Bradshaw i Sex and the City dejtar på Match.com är en sak, men att se sitt varumärke i en Lundell låt är störst.

Och Helena, allas våra Kärleksdirektör när hon tog sig an uppgiften att förmedla matchmakingens lov. Dagens siffra är 522 träffar i Google och mer trafik än min egen Blogg på hennes egen Kärleksdirektören. Go girl.

Återtåg för Internetpassionen

Läste idag en artikel som en sån som jag gillar att hitta. Det är thestreet.com som reflekterar över vad som har hänt på 7 år. De noterar bl.a. att S&P500 ligger på samma nivå idag som i december 1998. Då fanns de 147 miljoner internetanvändare, idag 957 miljoner. Läs mer här.

Mästaren känner sin styrka och vet att ta hjälp av andra i att stärka den ytterligare

Vad lär Skype Eniro?

Jag läser idag att Skype och Eniro allierar sig med varandra. Gamla hederliga Eniro har börjat vänja sig vid en ny värld; stora starka Gula-sidorna-Eniro som haft en tendenser att vilja göra i mitt tycke för mycket själva har hittat en kompis. En kompis som kan addera värde åt den kärna i Eniros affär som de och alla andra vet stående för sig själv inte kommer ha något värde om 10 år.

För Eniro, som med sin historia har en del telekom-monopol med sig i väggarna, är denna typ av steg extra intressanta. I synnerhet när det gäller en integration som slår mot gamla farsan Telias hela existens.

Men det är helt klart rätt och det är så här som samtliga aktörer i en globalt utvecklad Internet ekonomi måste agera. Har man en styrka, fokusera på den. Men ta till vara din styrka och se till att skapa ett nätverk av allianser som gör att din styrka blir än starkare. Även om det innebär att sova med fienden eller ger känslan av att gå miste av en ytterligare möjlighet.

Eniro skulle kunnat ha utvecklat en egen Skype-klon. Lagt ett år eller två på det och slagit världen med häpnad. Det kanske hade gått. Det är bara det att det finns 100-tals krig som skall fightas och dagens starka måste fundera på vilka som är värda att ta. Man skulle kunna hävda att ip-kommunikation ligger ganska nära Eniros kärna. Men inte tillräckligt nära, satt i relation till sannolikheten att Eniro skulle kunna vinna det kriget själva. I synnerhet som många krig i en internetvärld med ens blir världskrig.

Frågan blir då för Eniro, och många andra aktörer online, är det värt att ta något krig över huvud taget? Svaret skulle kunna vara: kanske inte. Att bli en mästare på att samarbeta, med allt och alla, är ett klart alternativ. Förresten, är det inte rent utav den svenska strategin?

Den nya världsbild som tex bilindustrin anpassat sig till, där en produkt är resultatet av en mängd underleverantörer som bidrar med olika delar av vad som sedan sammanstrålar i ett varumärke, får naturligtvis än mer hävstång i en digital värld.

Ett företag som blir som en snyggt integrerad och paketerad länksamling, det är inte så tokigt det heller. Tittar vi oss omkring på Internet idag har det visat sig vara en ganska bra strategi så här långt.

Bara losers träffas online

OK, jag missade att göra något av IP-telefoni-resan, den som var så självklar att den skulle komma men som så alltid är så svår att tajma.

Men jag har förmånen att få vara med på en annan exkursion, kanske inte lika alltomförändrande i affärssammanhang, men för sociala strukturer och vårt framtida samhälle ett stort steg. Dvs det som brukar kallas Online Dejting, matchmaking eller att "träffas på Internet".

Idag har vi i Sverige 2 miljoner singlar. 1 miljon av dejtar på Internet. Av dessa har vi på Match.com lyckats att få förtroendet av ca hälften. Sedan drygt två år har jag rattat Match.com och det är inte utan stolthet jag sett att vi förra året lyckades bli den snabbast växande webbplatsen på svenska delen av Internet.

Det intressanta med Online Dejting, liksom med IP-telefoni, är att det har visat sig vara ett av de första områdena inom vilket det visat sig vara möjligt att få konsumenter att se värdet av att betala. Online Dejting är dock inget unikum. Bara ett framgångsrikt exempel som fått näring av att växa fram på världens just nu mest utvecklade internetmarknader.

Det samma kommer att ske i land efter land, i kategori efter kategori.

De områden där det sker först är där Internet kan ta ett existerande behov ett steg längre än vad tidigare var möjligt. Match.com tex är inte bara en kontaktannons via datorn. Det Match.com erbjuder är tack vare utbudet (bara en miljon registrerade i Norden), möjligheten att lära känna en individ 360 grader redan innan första dejten (medlemmar besvarar 172 frågor, lägger upp bild och personprofil), interaktiviteten (anonym kontakt via epost) något mycket mer användbart och värdefullt för konsumenten än någon tidigare motsvarighet.

Det vi erbjuder på Match.com är avsevärt nyktrare än krogen, mindre komplicerat än relationer på jobbet och långt mer effektivt än telefon eller tidningstjänster.

The proof is in the pudding. Bara under 2004 träffades över 200,000 personer den de sökte på Match.com runt om i världen.

Vi brukar sammanfatta det med: Det fungerar.

Det extra trevliga är att detta gäller både affärsmässigt och ur kundens perspektiv.

__________

PS. Jo , rubriken. Den är riktad till de personer som fortfarande tror att den miljon som registrerat sig hos tex Match.com representerar en speciell grupp eller typ av person. Om du fortfarande tror det tycker jag du skall testa. Skicka ett mejl till oss på singel@match.com så skall jag se till att du får ett gratiskonto. Ange Anek.com i rubriken så slipper du betala de 249 kronorna under en testmånad. DS.

Att såga Zennström

Någon gång slutet av första internetvågen kom det ett gäng till Scandianvia Onlines fashionabla lokaler på Kungsgatan. Det var precis under perioden då Napster hade revolutionerat världen och var definitionen av musik online. Jag som petade i det mest på portalbygget "SOL" fann mig själv sittande i ett möte med ett gäng som skulle starta ett "multimedia-Napster".

Så fånigt. Vem behövde något sådant? Jag tackade snällt och förmedlade till mina kollegor att jag inte tyckte detta var något vi skulle gå vidare med. T.o.m. namnet var något halvlyckat försök att efterapa internetgenerationens vanligast stavfel: dubbelvokalen. Yahoo, Kelkoo, Tjohoo... och nu Kazaa.

Det är inte utan att skämmas en hel del jag tänker tillbaka på denna felbedömning.

Jag fick en ny chans att värdera herr Zennström härom året. En välbekant riskkapitalist ringde och frågade vad jag ansåg om IP-telefoni och bolaget Skype. Jag visste egentligen inte heller vid det laget så mycket om Zennström&Co men jag hade via en god vän - bibelförläggaren Johan Jörgensen - fått veta att han som hyresvärd* för Kazaagänget upp på Torstenssonsgatan i Stockholm hade fått ett antal brev av ett antal amerikanska trebokstavsmyndigheter. Breven såg något hotfulla ut. Johan hade dock vid det laget ingen aaaning om var i världen Niklas Z befann sig men råkade ha hamnat i den historiskt intressanta situationen att han stod som hyresvärd för Zennströms senast kända adress.

I alla fall, jag pratade med Johan och några andra branschrävar för att skapa mig en lite bredare bild av vad Skype var och vad man kunde förvänta sig av Zennström.

Det fanns två läger. Det ena var "McKinseykonsulterna" som konstaterade att han var bränd i och med Kazaa och att han aldrig skulle kunna - eller tillåtas - göra något stort igen. De andra, som jag faktiskt denna gång sällade mig till, sa att Zennström hade den där speciella touchen, som skapade den där speciella "credden" i vissa kretsar, som gjorde att han kunde skrapa ihop ett alldeles unikt gäng tekniker, tillsammans med en personlig affärsmässig ryggradskänsla för vad konsekvenserna av Internet skulle kunna komma att bli, som gjorde att sannolikt så var han en av de personer som hade bäst förutsättningar att oavsett område skapa något stort och revolutionerande i bakvattnet av Internets nästa kliv in i de bredare folklagren.

Efter att ha sågat Zennström så blir det väl inget jobb på Skype - och nu inte heller på McKinsey & Co - så vad har jag kvar? Jag får hitta en kategori eller nisch där jag själv kan förändra strukturen och vara med att göra lite historia. Online dating, hur låter det? Det får nästa inlägg handla om.

_________________

* Ytterligare en intressant historisk detalj är att Johans morfar en gång i tiden hade bröderna Rausing som hyresgäster. Johan har ett par gånger konstaterat att det där med att ta betalt i delägarskap är något han tänkte tuta i sina döttrar från ganska tidig ålder. Ryktet säger att Johan nu skall starta dagis ute i Djursholm i Stockholm, som är gratis, mot en symbolisk procent i dagisbarnens framtida miljardbyggen DS.