Varför luras man inte bland 6 458 invånare i Storuman?

Jag hörde mig själv häromdagen diskutera affärsmannaskap med några goda vänner.

Diskussionen rörde om det finns någon motsättning mellan att vara snäll och att vara framgångsrik i affärer.

En tes skulle kunna vara att en snäll person alltid får ge vika och därför kommer att vara en sämre förhandlare - och därigenom i slutändan alltid blir blåst. Det låter ganska logiskt. Efter att ha spenderat ganska mycket tid med stentuffa och imponerande affärsmän/kvinnor tycks det bitvis som om det kan ligga något i detta.

Diskussionen med vännerna landade i att samtliga tyckte detta var en tråkig slutsats och vi försökte titta på lite exempel i våra egna liv för att förkasta eller bekräfta hypotesen.

En i gänget berättade om en annonskrängare. Personen hade diskuterat en möjlig annonsaffär med en icke beslutsfattande person hos en potentiell kund via telefon. Utifrån den löst hållna diskussionen hade personen hävdat ställningsfullmakt och fakturerade sedan ett signifikant antal hundra tusen kronor. När den formellt ansvarige hade ifrågasatt detta var säljaren beredd att hävda sin rätt juridiskt. Denna person är idag fortfarande säljare inom samma bransch, men har i ganska breda kretsar nu ett mycket tveksamt ryckte. Och frågan blir: gjorde säljaren rätt som var ett arsel i denna fråga?

En annan person hade blivit överkörd som delägare i ett internetbolag. Det hade inte varit ett glasklart case. Men det hade med rimliga glasögon på varit ganska självklart att det fanns en skillnad mellan en juridisk tolkning och en tolkning som speglade intentionerna mellan delägarna. Personen som körde (över) blev sedermera mycket förmögen på det aktieinnehav som delvis hade sitt ursprung i den situation som min vän hade hamnat i. Frågan: var detta agerande smart av den nu förmögne personen?

Jag tycker båda svaren ovan är hyfsat givna, inte minst eftersom jag bara senaste veckan hamnat i två olika situationer där jag ombetts ge referenser på dessa båda personer. Och inte för att min åsikt är så mycket värd men vad som blir allt mer uppenbart för mig efter 10 år+ i arbetslivet är vad det innebär att göra affärer i små världar.

Om man struntar i att göra några moraliska värderingar av de båda fallen tror jag att detta handlar om vad risken är att bli synad. Man skulle kunna göra en jämförelse med otrohet. Vissa personer, som jag hyser mycket begränsad respekt för, ser på otrohet som att det nästan är OK om 1) risken för upptäckt är mer eller mindre noll och 2) det dyker upp en "fantastisk" möjlighet som man bara inte får missa.

I en liten värld - detta kan vara i form av en bransch, ett land eller någotsånär homogen grupp människor - är det dock svårt att gömma sig eller sin historia.

Än mindre så i den framtid vi är påväg in i.

Tex vet jag från loggfilerna från min blogg att det är förvånansvärt många som söker efter mitt namn i Google och hamnar på denna blogg. Och jag måste erkänna att jag lekte med tanken att explicit hänga ut personerna ovan i skrift, för att sedan hoppas att indexeringen i Google fungerar som den brukar och gör att någon skulle kunna hitta min "referens" här för att sedan undvika att ha att göra med dessa två personer.

Det är uppenbart att du idag måste vara försiktig med ditt digitala rykte. Det som tidigare var en slump eller "otur" finns idag tillgängligt via en browser nära dig. Att göra affärer blir med webben allt oftare att göra affärer i små världar.

Detta innebär kanske inte att snällhet kommer värderas upp i affärer men jag är övertygad om att det har den positiva effekten att etik, moral och sjysst beteende blir allt vikigare. Precis på samma sätt som det idag och genom historien inte kommer vara en så begåvad strategi för den lokale ICA-handlaren i Storuman att sälja gammal ost.