SJ SJ gamle vän - jag gillar dig

Sitter på 08:20 tåget från Sthlm till Lund och det är lördag morgon. Kommer landar 200 m från mitt hotell i Lund kl 12.31, för att med god marginal hinna med invigning och 15-årsjubileum med LINC.

Det slår mig nu hur överlägset tåget är för denna typ av "kortare" resa. Och det får mig att fundera över varför så många - speciellt affärsmän/kvinnor - envisas med att flyga.

Jag tror att det är så här:

1. Status. Flyg har fortfarande i generationen +30 år ett rosa business class skimmer över sig, det är lite finare och lite mer cred att säga "jag flyger".

2. Tidskalkylen. Punkt 1 ovan skriver på något underligt sätt över den logiska tidmässiga kalkylen, även för annars smarta människor. Exempel: För att vara i Lund kl 13:00 behöver jag åka från huset på Lidingö kl 07:50 med taxi, för att hinna med 08:20 tåget och sedan landa på hotellet i Lund runt halv ett.

Skulle jag välja alternativet flyg skulle jag kanske kunna hitta ett flyg som skulle ta mig från Arlanda till Sturup, låt oss säga att det fanns ett flyg som gick kl 10:00. det innebär att jag hade tagit en taxi från Lidingö strax efter 08.00, landat strax efter 11.00, varit ifrån Sturup runt 11.30, taxi till Lund och landat på hotellet runt 12-12.15.

Med andra ord, det är hugget som stucket vad som är mest/minst fördelaktigt tidsmässigt.

3. Pris. Flygbolagen har lyckats få mig att tänka: "det kostar ju bara 450 kr att flyga", och givit mig en bra anledning att börja min reseplanering med att tänka flyg. Att sedan budgetalternativen är prismässigt likvärdiga - tom flyget något billigare - stärker denna tes. Detta gäller ju dock om jag har turen att lyckas pricka i någon avgång där det finns rimliga prisalternativ. Vilket ju inte direkt är standard. Ett möjligt påslag på +100-200% av budgetpriset bör finnas med i den verkliga prisbedömning. Taxin Lidingö-Arlanda och Sturup-Lund tillkommer sedan och kostar i sig ungefär lika mycket styck som den billiga flygresan.

Den stora skillnaden är ju dock när man ser på resan ur ett helhets- och njutningsperspektiv:

1. Tåget ger mig 4 timmar av tid att kunna fundera, koppla av och bli transporterad från A till B. Vilken njutning. När får en småbarnsförälder annars någonsin 4 timmar för sig själv?

2. Flyget är en enda lång omställnings- och kontrollprocess. In i taxi, ur taxi, köa för biljett, checka in, kontrollera biljett, röntga min dator, ta av dig skärpet, skorna, pirecingen i tungan?, släng i dig en latte bredvid fet fotbollshulligan som dricker en stor stark till frukost, tryck in det som går i bagageutrymmet ovanför stol 10D, en dinosaurievärdinna skriker "på med bältet!", köp seg macka i plastfodral (SJ 1976 anyone?), läs i Aftonblad att ett plan på väg till Malaysian tappat en motor, känn dig illa till mods, landa med en duns, killen med ölen klappar längst bak, hoppas du får bagaget och en bagagevagn, hitta en taxi, pusta ut, ring frugan och berätta att du landat (vadå stressad), upp med kortet och betala, fan vad dyrt det blev. Darn, fick jag med mig allt från the overhead compartment?

3. Slår upp min bärbara dator på tåget. Nej, ingen ström kvar! No probs, personligt strömjack finns 2 decimeter bort. WLAN? Ingår i min Just nu förstklass biljett. Jag är uppkopplad inom 1 minut efter jag satt mig ner. Och kan koppla av med att blogga lite. Typ det här.

Privatisera SJ och låt mig köpa aktier.