Att blogga på 10 000 meters höjd

Tekniksprång fascinerar alltid mig. Som när jag satt på Sprays kontor på Riddargatan 1997 och sökte på Altavista för första gången efter tips av Michael Daun. Maxtestade genom att söka på en lokalt känd sten som finns vårt sommarställe i Östergötland. Trodde inte mina ögon när jag fick ett svar tillbaka. Första gången när jag hittade alla låtar jag kunde önska i Napster var också stort. Likaså Internetworld i NY 2000 när jag sprang på Googlarna första gången, varefter jag stolt har burit min Google T-shirt vid högtidliga tillfällen.

De senaste 8 timmarna har jag haft en ny dylik upplevelse, dock av lite annan karaktär. Nu är det inte något nytt som jag inte kände till, nu är det olika tekniker som samlats och gjort något för mig nytt möjligt. På väg med Lufthansa från Frankfurt till huvudkontoret i Dallas har jag för det facila priset av $29,95 köpt ett WLAN abonnemang. Att det finns WLAN på flyg är ju inte längre kärnfysik, men för mig är det första tillfället då jag kunnat utnyttja detta fullt ut. Att kunna arbeta mot hemmakontoret under hela arbetsdagen är grymt. Att kunna följa Thörnblad och Holm via Bladet är kul. Att Lufthansa ger access till ett antal TV-kanaler via datorn är också snyggt.

Men när jag plockar upp min portabla webcam, kopplar i den och sedan har videokonferens av hygglig kvalitet med min gode vän Niklas i ett soligt Halmstad. Ja då plötsligt kommer saker och ting tillsammans på ett galet bra sätt.

Och det slår mig att det finns så mycket vi gör på olika sätt på grund av begränsningar och historiska mönster. Så mycket som känns omöjligt - som att kunna ringa hem utan att ruinera sig från ett flygplan - utan att det egentligen är så långt borta.

Och det som kittlar extra mycket är att jag börjar förstå att det som vi upplevt med Internetutvecklingen tills idag är ett litet krafs på ytan. Och hur oerhört mycket nya, spännande saker som kommer att ske när tekniker flätas samma och vi släpper mönster och barriärer. Samtidigt skrämmer det mig att jag inte längre är den person som ser vad som kommer. Jag är en del av den gamla generationen som tycker att en blogg är lite coolt.

Jag är som den där föräldern i mellanstadiet som var med på vår "hippa" och som envisades med att hon kunde visst dansa disco. Hon förstod inte heller.

Johan - uppe i luften mitt över kontinentala USA

PS. Dessutom finns det ström via en VANLIG kontakt, så min nyinköpta specialadapter för 100 Euro var helt meningslös. Men strunt i det, det är så härligt när någon har tänkt och gjort saker och ting så som man vill ha det. DS.