Att ha missat Racet?

I september skrev jag här i min blog "...självklart händer det igen och snabbare än vad vi anar." med anledning av frågan om 1999 skulle komma igen. Sedan dess har jag reviderat detta uttalande: det skall vara "Nu händer det igen".

I alla fall om man skall tolka de signaler som tex Schibsteds äventyr i interaktiva media norden sänder. Kjell Aamodt och Co, som jag högaktar ur många aspekter, verkar ha letat upp några gamla hårddiskar från 1999. Birger Steen, Kristin Skogen-Lund och Klaus Nyengaard, ni borde kontrollera copy rights på era gamla power point slingor. Jag fick berättat av en vän i branschen att det på en kapitalmarknadsdag nyligen hade det ömsom gapats, ömsom småskrattats när Schibsted presenterat. Det Skandinaviska fortet (som Schibsted internt pratat om sedan säkert ett decennium) har blivit till ett globalt korståg med utgångspunkt i den strukturomvandling som sker inom medieindustrin, med Internet som katalysator.

Förra gången var jag själv stressad över situationen. Stressad av att missa Racet, dvs att alla andra skull hinna före. Som min gamle Schibsted Wonderboy till chef uttryckte sin oro:

"Bästefar, du jobbade ju med Internet 1999, så varför har vi inte någon egen ö i Karibien?"

Detta var den skrämmande bild han såg framför sig när han på ålderns höst såg sig sitta konverserandes med ett barnbarn i knäet. Vilka problem.

Den här gången är jag inte så oroad. Även om takten och slagkraften i förändringen denna gång är minst lika stor.

Jag tror mig ha insett att det kommer finnas utrymme för en mängd idéer och en mängd personer i den värld som växer fram i kölvattnet på "den andra internetvågen".

Tittar man sig runt i en normal svensk stad, eller än hellre en internationell storstad, så ser man att det finns ganska många roller där man kan hitta en funktion där man kan tjäna brödfödan. Jag kanske inte hoppas jag står i något gathörn och säljer grillad korv i framtidens digitala stad, kanske inte heller skulle jag se glädjen fullt ut att jobba inom de digitala polisiära myndigheterna, men att vara "ICA-handlare" på nätet kunde jag tänka mig. Att driva en fysisk ICA-butik har ju varit ett svårslaget sätt att skapa sig en trevlig ekonomisk plattform de senaste 20 åren.

Att ta ett etablerat koncept och göra det tillräckligt bra utifrån en viss situation & miljö - dock kanske inte bäst i världen - kommer säkerligen kunna ge en dräglig tillvaro.

Jag kan ha fel men om det är ett självbedrägeri så må så vara. Det är i alla fall roligare när utfallen är mer av trisslottkaraktär än nål-i-höstack. Låt mig skrapa några lotter och hålla förhoppningarna - och nöjet - uppe genom lite löpande småvinster, om jag sedan får sitta hos TV4 och skrapa storvinsten eller ej det är inte så viktigt.

Vi får hoppas att jag nu inte har fel och det visar sig att jag som pensionär promenerar med ett barnbarn för att plötsligt notera att det killen nere i gathörnet står och säljer är "Google korv".