En av grundhistorierna i boken handlar om Jim Clark som sätter Netscape på börsen i Augusti 1995, huvudsakligen för att han behöver pengar till att färdigställa sin båt Hyperion. Båten innehåller mer datorkraft än ett mellanstort företag och kostar deg. Mycket deg. Vilket dock inte blir något problem då Netscapes IPO pris sätts till 14 dollar initialt, men i sista sekunden dubblas till 28 dollar på grund av intresset.I November 1998 köper AOL Netscape för över 30 miljarder kronor.
Varför då denna tillbakablick just nu? Jo (via Pawlo) hör jag att AOL nu meddelar att man slutar att stödja Netscape. Dvs man lägger ner Netscape. Med tanke på alla bankers som sitter och räknar på värderingar av bolag baserat på diskonterade framtida kassaflöden in i det evinnerliga, är det värt att fundera på vilka varumärken och tjänster överhuvudtaget som har överlevt och frodas i dag något decennium efter webben blev allmängods.
Jim Clarks strategi, dvs att bygga räckvidd och kännedom framför en solid intäktsmodell, sedan hypa något till vansinne och därefter kränga iväg i en strukturaffär till den jätte som kan betala bäst, har fungerat oroväckande många gånger.
Kan tänka mig att det pratades en del på verandan hos Jim Clark när svärsonen Chad Hurley, CEO och medgrundare av Youtube var på besök. Och svärsonen verkar ha lärt sig svärfars strategi, även om det måste kännas som ett misslyckade att bara få 10 miljarder kronor för sitt verk. Trösten är väl att IRR/förräntningen var bättre än för Netscape och att Youtube slapp böka med en notering innan en stor plånbok kom på besök.
Vad hette Jim Clarks båt nu igen? Just det, Hyperion.
Läs även andra bloggares åsikter om Netscape, Jim Clark, AOL, The New New Thing, Hyperion
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar