Via Benchmark Capitals hemsida sprang jag på denna artikel, ursprungligen från Time Magazine. Läsvärd. Några intressanta passager nedan:
* "...If an idea seemed as if it might make money someday (remember Pets.com?) that was good enough. Today's upstarts are more fully formed and are often led by wealthy veterans of the first boom. They know Google's not the only shopper. Yahoo! has spent close to $100 million for start-ups Flickr and Jumpcut, among others. Facebook may be next, with Yahoo! said to be mulling a $1 billion offer. With investors on track to inject $500 million into new Net firms this year--twice last year's total, according to a Dow Jones VentureOne report--this may be the start of a golden hunting season."
* "...One challenge is knowing when to sell. MySpace was sold last year to News Corp. for $580 million, a figure a MySpace founder who no longer had control of the company recently called "one of the largest merger-and-acquisition scandals in U.S. history." MySpace might be worth more than $3 billion today.
* DO SOMETHING UNIQUE
- Farecast.com
- Kayak.com
* AMASS AN AUDIENCE
- Zillow.com, offers free, instant valuations of 67 million U.S. homes.
* COMMUNITY=CASH
- Yelp.com
- "Yelp's founders say they were inspired by their frustration in trying to find good doctor recommendations online. Their idea was to improve on existing tools like Citysearch, which Yelp's founders call the old dog."
* TAKE ON THE TITANS
- "Remember the last company to take on Google? It was a little video start-up called YouTube, which out-cooled Google Video, grabbing 46% of the online video market to Google's paltry 10%."
söndag, oktober 22, 2006
söndag, september 17, 2006
Regler för start ups (och livet?)
Via Henrik Torstenssons weblog hittade jag idag vidare till en alldeles utmärkt lista med "10 rules for web startups". Listan är alldeles briljant klarsynt och gäller nog inte bara för web startups utan kan appliceras lite här och var i tillvaron. Författaren grundade blogger och driver idag Odeo, ett bolag som jag skall följa om inte annat för att Ewan Williams verkar ha fattat något.
En egenhändigt nedkortad översättning lyder:
1. Våga fokusera
2. Våga vara annorlunda
3. Förstå att webben är en del av vardagen och av livet
4. Var kräsen och selektiv
5. Utgå från ett användarperspektiv
6. Gör något som engagerar dig
7. Våga ta betalt
8. Bibehåll småskaligheten
9. Lär längs vägen
10. Bibehåll balansen i livet
11. Våga organisera saker på det sätt som du tror på
På nästa resa till SF skall jag absolut försöka få till en lunch med Ewan Williams.
[Do you know Ewan Williams personally? If so, I would be very happy for an introduction. Mail me]
En egenhändigt nedkortad översättning lyder:
1. Våga fokusera
2. Våga vara annorlunda
3. Förstå att webben är en del av vardagen och av livet
4. Var kräsen och selektiv
5. Utgå från ett användarperspektiv
6. Gör något som engagerar dig
7. Våga ta betalt
8. Bibehåll småskaligheten
9. Lär längs vägen
10. Bibehåll balansen i livet
11. Våga organisera saker på det sätt som du tror på
På nästa resa till SF skall jag absolut försöka få till en lunch med Ewan Williams.
[Do you know Ewan Williams personally? If so, I would be very happy for an introduction. Mail me]
Tyskt guldkorn - pixaco.com
Nu har jag blivit så där glad av en webtjänst igen.
www.pixaco.com, vilken kundnytta och användarupplevelse! Snyggt.
Och som inte sällan är fallet numera är det ingen tekniskt revolutionär nyhet utan lite bättre utnyttjande och sammankopplande av existerande möjligheter.
Fotoindustrins metamorfos driven av den digitala tekniken, har nu några år senare drivit fram bolag som tagit det vi trodde var möjligheten att radera bilder vi inte ville ha till något mycket mer.
Att för 89 kr få ett 20*30 cm stort pussel av sonen levererat till dörren på 4 dagar (därav bilden ovan) är sådan där ren glädje som bara en helt onödig produkt av teknikens framskridande kan skapa.
Som entreprenör borde man lära sig: det finns så mycket att göra på webben utan att man behöver uppfinna Google igen.
Hur hittade jag då detta guldkorn? Var det de tidiga internetårens viral marketing via vänner och bekanta? Var det via Google? Nej, nu märkte jag hur också jag blivit mainstream och hur en tjänst som Pricerunner blir en lysande startpunkt för internetkonsumtion. En banner under kategorin "framkallning", ett klick, konstaterande att just Pixaco verkar vara en total favorit bland Pricerunners användare, 10 minuter senare var en beställning gjord och 4 dagar senare hade jag ett paket med bilder i alla format. Och ett pussel som ju förstås är helt omöjligt att leva utan.
Blev ju nyfiken på vem som ägde detta bolag och kunde konstatera att HP runt årsskiftet plockade upp detta tyska bolag. HP? Ja varför inte, i den värld som växer fram är det nog en bra utgångspunkt att undvika att bli vid sin läst. Åtminstone tills dess att det klarnar om läster överhuvudtaget kommer att användas i den framtid som växer fram.
onsdag, september 06, 2006
En mänsklig rättighet att kramas i Di
lördag, september 02, 2006
En idé är inte värd någonting
Vi fick i veckan ett mejl till företaget där en person på knackig engelska berättade att han hade en idé som han ville prata med oss om. Den var värd säkert €5 miljoner. Personen lät meddela att hans idé skulle göra lika stor skillnad för oss som färg och svart-vit bild gjorde för TV-mediet. Han förklarade vidare att han var en typ av person som hela tiden fick briljanta idéer och att en av idéerna hade gjort att en person hade tjänat faktiskt över €5 miljoner. Han var vänlig nog att erbjuda sig att prata med oss om vi bara betalade en viss summa direkt. Dvs innan vi ens hade fått veta något om hans tankar, mer än ovan. Tilläggas skall att personen var för oss helt okänd och att inte ens lite googlande gav någon ytterligare information.
Vilket fantastiskt tydligt tecken på den högkonjunktur internetrelaterad verksamhet befinner sig i!
Jag är själv allergisk mot, och blir nästan mest förbannad av, dylika inspel. Men jag inser också att det finns ett fåtal som faktiskt lyckas kapitalisera på en idé som mest faktiskt bara just är en idé, likväl som de som kläckte idén som gjorde att vi inte bara fick färg-tv, utan t.o.m. något så briljant som 3-D-TV. I det senare fallet är väl Burkens gamle kompis Lars Skarkes (eller Skurke för den som vill) historia en av de mer imponerande när han i slutet av 80-talet lyckades sälja 5 (fem!) miljoner 3-D-glasögon i Sverige. Det är sjukt.
Tyvärr (?) är dessa framgångssagor ganska ovanliga. Och ungefär lika sannolika som att vinna på Lotto. Det som också är genomgående är att det sällan/aldrig är ett blixtnedslag i form av en idé som skapar en affär.
Snarare är det en grundidé som står för 1% av värdeskapandet medan 99% ligger i genomförandet. I exekveringen ligger också en mer komplex paketering av idén, tex var det ju briljant av Skarke att få SVT att sätta sin logga på glasögonen, att sedan förhandla fram distributionsavtal med en mängd detaljister, supportat med ett lysande PR-maskineri. Därtill lyckades han skapa reklam för produkten i svensk statstelevision där det sedan urminnes tider hade funnits ett totalt reklamförbud. Att få dessa bitar att spela och harmoniera tillsammans är ingenting annat än briljant.
Med den högkonjunktur som råder runt internetbaserade verksamheter i allmänhet har nu i alla fall uppenbarligen de där "1%:arna" dykt upp igen. De där som tror att de kläckt briljanta nydanande idéer och att dessa idéer nu skall göra dem till miljonärer.
Dessa personer brukar inte gilla mig. Och det är klart att det inte är kul att höra att jag under de 10 år sedan Internet blev till allmängods inte sett eller hört om en genuint ny och unik idé. Dvs av de 1000-tals idéer som jag fått presenterat för mig tror jag inte jag har sett en enda rå-idé som jag skulle investerat i. Ge mig 5 minuter med Google och jag kan lova dig att jag kan bevisa att idéen i sig inte är ny.
Tråkigt? Nej tvärt om. Med fokus på exekvering så är det mer intressant att titta på den mängd personer jag träffat och som jag skulle ha investerat i vilken dag på året som helst om jag hade haft lite pengar över. Tex Jacob Tolleryd på bl.a. Konstbolaget, Fredrik Gustafsson på Pocketklubben, Andreas Lee som bl.a. startade Tasteline, Gustaf Söderström på Kenet Works eller Niklas Eklund på Live Bookings.
Det är då man tackar nej till en finsk idéspruta med en idé värd minst €5 miljoner utan att det känns allt för jobbigt.
Vilket fantastiskt tydligt tecken på den högkonjunktur internetrelaterad verksamhet befinner sig i!
Jag är själv allergisk mot, och blir nästan mest förbannad av, dylika inspel. Men jag inser också att det finns ett fåtal som faktiskt lyckas kapitalisera på en idé som mest faktiskt bara just är en idé, likväl som de som kläckte idén som gjorde att vi inte bara fick färg-tv, utan t.o.m. något så briljant som 3-D-TV. I det senare fallet är väl Burkens gamle kompis Lars Skarkes (eller Skurke för den som vill) historia en av de mer imponerande när han i slutet av 80-talet lyckades sälja 5 (fem!) miljoner 3-D-glasögon i Sverige. Det är sjukt.
Tyvärr (?) är dessa framgångssagor ganska ovanliga. Och ungefär lika sannolika som att vinna på Lotto. Det som också är genomgående är att det sällan/aldrig är ett blixtnedslag i form av en idé som skapar en affär.
Snarare är det en grundidé som står för 1% av värdeskapandet medan 99% ligger i genomförandet. I exekveringen ligger också en mer komplex paketering av idén, tex var det ju briljant av Skarke att få SVT att sätta sin logga på glasögonen, att sedan förhandla fram distributionsavtal med en mängd detaljister, supportat med ett lysande PR-maskineri. Därtill lyckades han skapa reklam för produkten i svensk statstelevision där det sedan urminnes tider hade funnits ett totalt reklamförbud. Att få dessa bitar att spela och harmoniera tillsammans är ingenting annat än briljant.
Med den högkonjunktur som råder runt internetbaserade verksamheter i allmänhet har nu i alla fall uppenbarligen de där "1%:arna" dykt upp igen. De där som tror att de kläckt briljanta nydanande idéer och att dessa idéer nu skall göra dem till miljonärer.
Dessa personer brukar inte gilla mig. Och det är klart att det inte är kul att höra att jag under de 10 år sedan Internet blev till allmängods inte sett eller hört om en genuint ny och unik idé. Dvs av de 1000-tals idéer som jag fått presenterat för mig tror jag inte jag har sett en enda rå-idé som jag skulle investerat i. Ge mig 5 minuter med Google och jag kan lova dig att jag kan bevisa att idéen i sig inte är ny.
Tråkigt? Nej tvärt om. Med fokus på exekvering så är det mer intressant att titta på den mängd personer jag träffat och som jag skulle ha investerat i vilken dag på året som helst om jag hade haft lite pengar över. Tex Jacob Tolleryd på bl.a. Konstbolaget, Fredrik Gustafsson på Pocketklubben, Andreas Lee som bl.a. startade Tasteline, Gustaf Söderström på Kenet Works eller Niklas Eklund på Live Bookings.
Det är då man tackar nej till en finsk idéspruta med en idé värd minst €5 miljoner utan att det känns allt för jobbigt.
lördag, augusti 26, 2006
Bikt, Bättring och Bot
Ibland får man tankställare i livet. Man möter en person som på ålderns höst insett att den har prioriterat fel mellan familj/fritid och arbete mer eller mindre hela sitt liv. Eller när någon som står en nära får en livshotande sjukdom och man tänker "att vara frisk är det enda som är viktigt". Eller som just nu, en person som står mig nära har under en längre tid arbetat sig till en läkar- och nära&kära-påtvingad förlängd semester.
Tankeställaren brukar dröjas sig kvar i minst ett par dagar innan vardagen infinner sig igen. Den här gång skall jag ta chansen att få på pränt hur jag i ljuset av min nuvarande situation vill säkerställa att jag själv kan fortsätta ha ett minst lika bra professionellt och privat liv som jag har idag.
Detta är min bikt och mina regler som jag hoppas skall vara levnadsregler som kan hjälpa mig att styra mitt eget liv och att göra rätt prioriteringar.
*1* Jag skall inte läsa jobbmejl eller Blackberry på helger eller innan jag är på jobbet. Undantag medges vid arbetstoppar men skall då ske på definierad tid och efter samordning med familjen
*2* Min arbetsdag börjar kl 10.00, efter det att jag ätit frukost med min son och lämnat honom på dagis. På grund av att jag arbetar mycket mot USA med 7 timmars tidsskillnad, jobbar jag via Blackberry mellan 18 (11) och 22 (15). Jag accepterar att det är svårt att hinna hem till familjens middag vi 17:30 men varje gång jag lyckas med det är det en bonus.
*3* Jag skall skaffa familjen en andrabil. Att lägga 50-60 minuter per kväll på att pendla är för mycket tid förlorad. En Mini tror jag.
*4* Jag skall inte ta på mig uppdrag som är kittlande men som är mer av välgörenhetskaraktär. Jag skall därför alltid sätta ett definierat pris på min tid för advisory board uppdrag/styrelseuppdrag eller andra projekt eller tidslukare som jag älskar, men som gnager sönder min kalender. Detta innebär förhoppningsvis att jag bara engagerar mig i sådant där min tid/insats verkligen uppskattas och dels att jag skapar ett första hinder för mig själv att bara säga ja utan att reflektera över konsekvenserna.
*5* Jag skall skaffa en privat bärbar dator. En dator som jag kan använda hemma utan att som just nu direkt hamna i arbetsmode när jag öppnar datorn. Jag vill kunna kika på golf.se, trilla in på aftonbladet.se eller rent utav blogga lite. Som privatpersonen Johan.
*6* Jag skall inte blanda ihop min professionella mejladress med min privata.
*7* Jag skall inte springa till bussen. Det kommer en till. Jag skall inte gasa för att hinna på gult ljus, vad sparar jag egentligen? Jag skall inte bli irriterad på personer som går eller kör långsamt. Jag ser inte deras situation uppifrån.
*8* Jag skall inte titta på TV. Jag skall däremot se ett TV program för att jag vill det, inte som någon form av passiv bakgrundsunderhållning.
*9* Jag skall alltid ha en god bok på nattduksbordet. En sådan där bok och en sådan där författare som gör att jag längtar efter varje sida och tillfälle då jag kan förflytta mig till en annan värld några minuter per dag. Jag har inte någon direkt sofistikerad litterär smak utan Cirkelns Mitt, Änglar och Demoner eller Da Vinci koden räcker mer än väl.
Eftersom grunden till alla framgångsrika projekt är ansvar, (rimliga) mål samt dead lines så är härmed jag Johan Siwers ansvarig för att leva enligt minst 7 av 9 punkter under perioden fram till den 1a oktober. Därefter skall 9-punktsprogrammet ses över och vid behov revideras.
Hoppas jag lyckas bättre att leva enligt ovan än Virtanens försök att sluta röka.
Tankeställaren brukar dröjas sig kvar i minst ett par dagar innan vardagen infinner sig igen. Den här gång skall jag ta chansen att få på pränt hur jag i ljuset av min nuvarande situation vill säkerställa att jag själv kan fortsätta ha ett minst lika bra professionellt och privat liv som jag har idag.
Detta är min bikt och mina regler som jag hoppas skall vara levnadsregler som kan hjälpa mig att styra mitt eget liv och att göra rätt prioriteringar.
*1* Jag skall inte läsa jobbmejl eller Blackberry på helger eller innan jag är på jobbet. Undantag medges vid arbetstoppar men skall då ske på definierad tid och efter samordning med familjen
*2* Min arbetsdag börjar kl 10.00, efter det att jag ätit frukost med min son och lämnat honom på dagis. På grund av att jag arbetar mycket mot USA med 7 timmars tidsskillnad, jobbar jag via Blackberry mellan 18 (11) och 22 (15). Jag accepterar att det är svårt att hinna hem till familjens middag vi 17:30 men varje gång jag lyckas med det är det en bonus.
*3* Jag skall skaffa familjen en andrabil. Att lägga 50-60 minuter per kväll på att pendla är för mycket tid förlorad. En Mini tror jag.
*4* Jag skall inte ta på mig uppdrag som är kittlande men som är mer av välgörenhetskaraktär. Jag skall därför alltid sätta ett definierat pris på min tid för advisory board uppdrag/styrelseuppdrag eller andra projekt eller tidslukare som jag älskar, men som gnager sönder min kalender. Detta innebär förhoppningsvis att jag bara engagerar mig i sådant där min tid/insats verkligen uppskattas och dels att jag skapar ett första hinder för mig själv att bara säga ja utan att reflektera över konsekvenserna.
*5* Jag skall skaffa en privat bärbar dator. En dator som jag kan använda hemma utan att som just nu direkt hamna i arbetsmode när jag öppnar datorn. Jag vill kunna kika på golf.se, trilla in på aftonbladet.se eller rent utav blogga lite. Som privatpersonen Johan.
*6* Jag skall inte blanda ihop min professionella mejladress med min privata.
*7* Jag skall inte springa till bussen. Det kommer en till. Jag skall inte gasa för att hinna på gult ljus, vad sparar jag egentligen? Jag skall inte bli irriterad på personer som går eller kör långsamt. Jag ser inte deras situation uppifrån.
*8* Jag skall inte titta på TV. Jag skall däremot se ett TV program för att jag vill det, inte som någon form av passiv bakgrundsunderhållning.
*9* Jag skall alltid ha en god bok på nattduksbordet. En sådan där bok och en sådan där författare som gör att jag längtar efter varje sida och tillfälle då jag kan förflytta mig till en annan värld några minuter per dag. Jag har inte någon direkt sofistikerad litterär smak utan Cirkelns Mitt, Änglar och Demoner eller Da Vinci koden räcker mer än väl.
Eftersom grunden till alla framgångsrika projekt är ansvar, (rimliga) mål samt dead lines så är härmed jag Johan Siwers ansvarig för att leva enligt minst 7 av 9 punkter under perioden fram till den 1a oktober. Därefter skall 9-punktsprogrammet ses över och vid behov revideras.
Hoppas jag lyckas bättre att leva enligt ovan än Virtanens försök att sluta röka.
torsdag, augusti 24, 2006
Bubbla eller framtidstro, kalla det vad du vill
En kollega på jobbet påminde mig idag om när något av de stora internationella magasinen i slutet av 90-talet hade Sergelstorg på förstasidan och utropade att Stockholm var internettornadons epicentrum. Helt galet stort kom jag ihåg att vi tyckte det var. Allt handlade om att "labla" saker rätt och sedan var halva slaget vunnet. En bra metafor och du hade en miljon. En kub och du hade några miljarder. En kompis kämpade hårt och länge för att Kungsgatan i Sthlm skulle bli kallade "mobile alley", för att stödja tesen att hans bolag väl tilltagna lokaler där var helt rätt.
Nu är Stockholm på väg att titta upp ur den där brunnen vi visst gick ner oss i för 6 år sedan. Och nu är vi heta som Åtvidabergs FF. Jag tänker inte närmast på att Johan Staels iqube fått in en massa miljoner utan snarare att Stockholm har börjat lyftas fram som en stad där det finns talang, förmåga och framtidstro.
Det första tecknet såg jag i en artikel i Business Week:
"Pushing For Growth: How Cities Succeed Stockholm, Orlando, and Singapore all sized up their assets, decided where they wanted to go, and figured out the best way to get there"
Det andra kom från Richard Florida som konstaterar att "If you're not in a creative city, says the George Mason University professor of public policy, you won't attract top talent" och sedan konkluderar att "The U.S. came in fourth -- behind Sweden, Japan, and Finland -- as a "global talent magnet". Värt att läsa och bli lite peppad!
När jag Googlar vem som noterat denna artikel så kommer ju förstås Herr Schultz upp. Och jag inser att jag är sen på bollen när Dagens PS i februari publicerade en intervju med Richard Florida. Såklart. Om det var någon som slickat i sig denna artikel förutom mig själv så klart att det skulle vara Pontus eller möjligen Johan SvH.
PS. Men fasen Pontus. Det DR utskicket för VA jag fick idag där du sitter och smilar på omslaget, var det du eller din reklambyrå som tappade det? DS.
Nu är Stockholm på väg att titta upp ur den där brunnen vi visst gick ner oss i för 6 år sedan. Och nu är vi heta som Åtvidabergs FF. Jag tänker inte närmast på att Johan Staels iqube fått in en massa miljoner utan snarare att Stockholm har börjat lyftas fram som en stad där det finns talang, förmåga och framtidstro.
Det första tecknet såg jag i en artikel i Business Week:
"Pushing For Growth: How Cities Succeed Stockholm, Orlando, and Singapore all sized up their assets, decided where they wanted to go, and figured out the best way to get there"
Det andra kom från Richard Florida som konstaterar att "If you're not in a creative city, says the George Mason University professor of public policy, you won't attract top talent" och sedan konkluderar att "The U.S. came in fourth -- behind Sweden, Japan, and Finland -- as a "global talent magnet". Värt att läsa och bli lite peppad!
När jag Googlar vem som noterat denna artikel så kommer ju förstås Herr Schultz upp. Och jag inser att jag är sen på bollen när Dagens PS i februari publicerade en intervju med Richard Florida. Såklart. Om det var någon som slickat i sig denna artikel förutom mig själv så klart att det skulle vara Pontus eller möjligen Johan SvH.
PS. Men fasen Pontus. Det DR utskicket för VA jag fick idag där du sitter och smilar på omslaget, var det du eller din reklambyrå som tappade det? DS.
söndag, augusti 20, 2006
Direktörer är fegare än jag trodde - transferfönstret dock fortfarande öppet
I Februari funderade jag på när överflytten skulle börja ta fart avseende högavlönade direktörer som hoppar från traditionella bolag och industrier till mer internetifierade bolag. Sanning och säga har jag inte scannat varenda "övergång" som skett men inte har vi sett någon Zlatan-kalibrig övergång ännu i alla fall.
En smygare som dök upp i förra veckan var att Glife rekryterade Mindshares förre VD Niclas Fröberg. Rekryteringen sker på klassiskt manér samtidigt som man pratar om att riskkapital skall tas in som skall lyfta Glife ut i världen. Kul, men jag skulle inte investera.
En betydligt större nyhet senaste veckan var Jan Wifstrands avhopp från DN. JW säger inte vart han är på väg, kanske vet han inte ens själv, men mitt tips är att han kommer åtminstone delvis hamna i något internetinspirerat projekt eller bolag. Inte för att han gjort speciellt mycket av DNs internetsatsning senaste åren men kanske just därför: frustration över att se en affär förlora så många slag utan att egentligen kunna göra något åt det. Nu tror jag JW vill ha lite posititivt momentum in i sin vardag.
En smygare som dök upp i förra veckan var att Glife rekryterade Mindshares förre VD Niclas Fröberg. Rekryteringen sker på klassiskt manér samtidigt som man pratar om att riskkapital skall tas in som skall lyfta Glife ut i världen. Kul, men jag skulle inte investera.
En betydligt större nyhet senaste veckan var Jan Wifstrands avhopp från DN. JW säger inte vart han är på väg, kanske vet han inte ens själv, men mitt tips är att han kommer åtminstone delvis hamna i något internetinspirerat projekt eller bolag. Inte för att han gjort speciellt mycket av DNs internetsatsning senaste åren men kanske just därför: frustration över att se en affär förlora så många slag utan att egentligen kunna göra något åt det. Nu tror jag JW vill ha lite posititivt momentum in i sin vardag.
lördag, augusti 12, 2006
Threepeat
Jag spenderade sommaren 1992 i Chicago där jag förutom att njuta i fulla drag av livet också sommarjobbade på CBOE. Precis när jag anlände den sommaren var Chicago Bulls på väg att med Michael Jordans hjälp vinna vad som blev kallat "Threepreat" (vilket gjorde den som myntade uttrycket smått förmögen). Jag köpte T-shirten men var ju inte direkt delaktig i annat än firande.
Nu har jag med Match-teamet i Norden gjort en egen Threepeat. I den senaste kvartalsrapporten från IAC presenterads "IAC personals" (dvs primärt Match.com) med följande kortfattade text:
"Personals revenue growth benefited from a 15% increase in worldwide paid subscribers and higher pricing. International paid subscribers grew by 16% due to continued expansion in several markets, most notably Scandinavia and the United Kingdom. Profit margins expanded due to lower domestic marketing spending as a percentage of revenue relative to the prior year period partially offset by increased operating costs related to Chemistry.com, which launched nationally during the first quarter. "
Threepeat? Jo, det var tredje kvartalsrapporten i rad från IAC som vår verksamhet i Norden presenterades som en av framgångsfaktorerna bakom IAC Personals kraftiga tillväxt globalt. Lite coolt är det. För fler ursäkter för skryt, se här.
Nu har jag med Match-teamet i Norden gjort en egen Threepeat. I den senaste kvartalsrapporten från IAC presenterads "IAC personals" (dvs primärt Match.com) med följande kortfattade text:
"Personals revenue growth benefited from a 15% increase in worldwide paid subscribers and higher pricing. International paid subscribers grew by 16% due to continued expansion in several markets, most notably Scandinavia and the United Kingdom. Profit margins expanded due to lower domestic marketing spending as a percentage of revenue relative to the prior year period partially offset by increased operating costs related to Chemistry.com, which launched nationally during the first quarter. "
Threepeat? Jo, det var tredje kvartalsrapporten i rad från IAC som vår verksamhet i Norden presenterades som en av framgångsfaktorerna bakom IAC Personals kraftiga tillväxt globalt. Lite coolt är det. För fler ursäkter för skryt, se här.
onsdag, augusti 09, 2006
Att blogga på 10 000 meters höjd
Tekniksprång fascinerar alltid mig. Som när jag satt på Sprays kontor på Riddargatan 1997 och sökte på Altavista för första gången efter tips av Michael Daun. Maxtestade genom att söka på en lokalt känd sten som finns vårt sommarställe i Östergötland. Trodde inte mina ögon när jag fick ett svar tillbaka. Första gången när jag hittade alla låtar jag kunde önska i Napster var också stort. Likaså Internetworld i NY 2000 när jag sprang på Googlarna första gången, varefter jag stolt har burit min Google T-shirt vid högtidliga tillfällen.
De senaste 8 timmarna har jag haft en ny dylik upplevelse, dock av lite annan karaktär. Nu är det inte något nytt som jag inte kände till, nu är det olika tekniker som samlats och gjort något för mig nytt möjligt. På väg med Lufthansa från Frankfurt till huvudkontoret i Dallas har jag för det facila priset av $29,95 köpt ett WLAN abonnemang. Att det finns WLAN på flyg är ju inte längre kärnfysik, men för mig är det första tillfället då jag kunnat utnyttja detta fullt ut. Att kunna arbeta mot hemmakontoret under hela arbetsdagen är grymt. Att kunna följa Thörnblad och Holm via Bladet är kul. Att Lufthansa ger access till ett antal TV-kanaler via datorn är också snyggt.
Men när jag plockar upp min portabla webcam, kopplar i den och sedan har videokonferens av hygglig kvalitet med min gode vän Niklas i ett soligt Halmstad. Ja då plötsligt kommer saker och ting tillsammans på ett galet bra sätt.
Och det slår mig att det finns så mycket vi gör på olika sätt på grund av begränsningar och historiska mönster. Så mycket som känns omöjligt - som att kunna ringa hem utan att ruinera sig från ett flygplan - utan att det egentligen är så långt borta.
Och det som kittlar extra mycket är att jag börjar förstå att det som vi upplevt med Internetutvecklingen tills idag är ett litet krafs på ytan. Och hur oerhört mycket nya, spännande saker som kommer att ske när tekniker flätas samma och vi släpper mönster och barriärer. Samtidigt skrämmer det mig att jag inte längre är den person som ser vad som kommer. Jag är en del av den gamla generationen som tycker att en blogg är lite coolt.
Jag är som den där föräldern i mellanstadiet som var med på vår "hippa" och som envisades med att hon kunde visst dansa disco. Hon förstod inte heller.
Johan - uppe i luften mitt över kontinentala USA
PS. Dessutom finns det ström via en VANLIG kontakt, så min nyinköpta specialadapter för 100 Euro var helt meningslös. Men strunt i det, det är så härligt när någon har tänkt och gjort saker och ting så som man vill ha det. DS.
De senaste 8 timmarna har jag haft en ny dylik upplevelse, dock av lite annan karaktär. Nu är det inte något nytt som jag inte kände till, nu är det olika tekniker som samlats och gjort något för mig nytt möjligt. På väg med Lufthansa från Frankfurt till huvudkontoret i Dallas har jag för det facila priset av $29,95 köpt ett WLAN abonnemang. Att det finns WLAN på flyg är ju inte längre kärnfysik, men för mig är det första tillfället då jag kunnat utnyttja detta fullt ut. Att kunna arbeta mot hemmakontoret under hela arbetsdagen är grymt. Att kunna följa Thörnblad och Holm via Bladet är kul. Att Lufthansa ger access till ett antal TV-kanaler via datorn är också snyggt.
Men när jag plockar upp min portabla webcam, kopplar i den och sedan har videokonferens av hygglig kvalitet med min gode vän Niklas i ett soligt Halmstad. Ja då plötsligt kommer saker och ting tillsammans på ett galet bra sätt.
Och det slår mig att det finns så mycket vi gör på olika sätt på grund av begränsningar och historiska mönster. Så mycket som känns omöjligt - som att kunna ringa hem utan att ruinera sig från ett flygplan - utan att det egentligen är så långt borta.
Och det som kittlar extra mycket är att jag börjar förstå att det som vi upplevt med Internetutvecklingen tills idag är ett litet krafs på ytan. Och hur oerhört mycket nya, spännande saker som kommer att ske när tekniker flätas samma och vi släpper mönster och barriärer. Samtidigt skrämmer det mig att jag inte längre är den person som ser vad som kommer. Jag är en del av den gamla generationen som tycker att en blogg är lite coolt.
Jag är som den där föräldern i mellanstadiet som var med på vår "hippa" och som envisades med att hon kunde visst dansa disco. Hon förstod inte heller.
Johan - uppe i luften mitt över kontinentala USA
PS. Dessutom finns det ström via en VANLIG kontakt, så min nyinköpta specialadapter för 100 Euro var helt meningslös. Men strunt i det, det är så härligt när någon har tänkt och gjort saker och ting så som man vill ha det. DS.
måndag, maj 22, 2006
Rocky, vill du ha ett gratiskonto på Match.com?
De senaste snart tre åren har jag ätit och sovit för Match.com. Även om det - som min fru skulle säga - inte är helt ovanligt att jag går upp i det jag håller på med så har små bekräftande pusselbitar trillat på plats efter hand. Att bli störst i antalet användare, att bli Sveriges snabbast växande tjänst och ha etablerat sig som det mest välkända varumärket inom vår kategori har varit kul.
Men det var inget mot igår när "Rocky", den tecknade serien i DN, behandlade Match.com och nätdejting.
Nu finns vi.
tisdag, maj 02, 2006
Eget beröm luktar illa
Jag har en tendens att använda ordet wow lite väl mycket. Men idag är det en wow dag.
I dagens IAC rapport så fanns att läsa:
"International paid subscribers grew by 20% due to continued expansion in several markets, most notably Scandinavia and Spain."
Mycket stolt kan jag konstatera att detta var andra kvartalsrapporten i rad som framgångarna för Match.com i Skandinavien (eller egentligen Norden om man skall vara korrekt) omnämns. Lite kul i en organisation med 30,000 anställda och med en omsättning på ca 50 miljarder kronor (årstakt Q1 2006).
Sniff sniff? Jo, det luktar. Illa. Men jag tycker mig kunna skönja en liten nyans av bubblor också?
I dagens IAC rapport så fanns att läsa:
"International paid subscribers grew by 20% due to continued expansion in several markets, most notably Scandinavia and Spain."
Mycket stolt kan jag konstatera att detta var andra kvartalsrapporten i rad som framgångarna för Match.com i Skandinavien (eller egentligen Norden om man skall vara korrekt) omnämns. Lite kul i en organisation med 30,000 anställda och med en omsättning på ca 50 miljarder kronor (årstakt Q1 2006).
Sniff sniff? Jo, det luktar. Illa. Men jag tycker mig kunna skönja en liten nyans av bubblor också?
torsdag, april 27, 2006
Berkowitz ny chef för MSN
Efter att ha fått kommentarer om att jag bara bloggar lite väl mycket med min arbetsgivare på en piedestal så skall jag slå er med häpnad och notera en negativ nyhet kring IAC:
Steve Berkowitz, mannen som sedan IACs förvärv av Ask Jeeves på ett skickligt sätt styrt om en gammal trött buttler till nya hyllande Ask.com har flytt(at) till förmån för nya jaktmarker. Steve Berkowitz skall nu bli Bills man som skall leda MSN och Microsofts relaterade satsningar. Läs mer bla här.
Efter att ha träffat herr Berkowitz bara för några veckor sedan och hört honom berätta om omstöpningen av Ask skall det bli spännande att se vart MSN är på väg. Men vi kan väl lugnt gissa att det blir mer sökfokus och mindre nya djupa media investeringar.
Värt att notera är också att Berkowitz innan resan med Ask.com bl.a. jobbade för IDG och var den som gjorde den briljanta paketeringen av "for Dummies" böckerna, ett osannolikt snillerikt sätt att skapa en global serie böcker utan egentlig sammankoppling mer än egentligen namnet.
Kan man lyckas med det, kan man säkert också göra MSN till ett starkt globalt varumärke.
PS. I och för sig har jag ingen som helst ambition om att vara neutral, och jag är inte direkt känd för att inte "rally behind the president" för det som är min passion, så detta inlägg skall mer ses som ett olycksfall i arbetet DS.
Steve Berkowitz, mannen som sedan IACs förvärv av Ask Jeeves på ett skickligt sätt styrt om en gammal trött buttler till nya hyllande Ask.com har flytt(at) till förmån för nya jaktmarker. Steve Berkowitz skall nu bli Bills man som skall leda MSN och Microsofts relaterade satsningar. Läs mer bla här.
Efter att ha träffat herr Berkowitz bara för några veckor sedan och hört honom berätta om omstöpningen av Ask skall det bli spännande att se vart MSN är på väg. Men vi kan väl lugnt gissa att det blir mer sökfokus och mindre nya djupa media investeringar.
Värt att notera är också att Berkowitz innan resan med Ask.com bl.a. jobbade för IDG och var den som gjorde den briljanta paketeringen av "for Dummies" böckerna, ett osannolikt snillerikt sätt att skapa en global serie böcker utan egentlig sammankoppling mer än egentligen namnet.
Kan man lyckas med det, kan man säkert också göra MSN till ett starkt globalt varumärke.
PS. I och för sig har jag ingen som helst ambition om att vara neutral, och jag är inte direkt känd för att inte "rally behind the president" för det som är min passion, så detta inlägg skall mer ses som ett olycksfall i arbetet DS.
lördag, april 01, 2006
Den stora frågan är löst
Nu har äntligen den verkliga kraften i webben släppts lös:
http://sp.ask.com/en/docs/about/rhymerank.shtml
"Ask.com announced today the introduction of RhymeRank, an innovative search technology capable of producing related search results that rhyme with a searcher's original query. The new product is located on the right-hand side of the Ask search results page, under the heading, 'Rhyme Your Search.' "
http://sp.ask.com/en/docs/about/rhymerank.shtml
"Ask.com announced today the introduction of RhymeRank, an innovative search technology capable of producing related search results that rhyme with a searcher's original query. The new product is located on the right-hand side of the Ask search results page, under the heading, 'Rhyme Your Search.' "
fredag, mars 31, 2006
Google [inte lika med] monopol
Idag verkar det vara en allmän sanning att Google är ett monopol som skall för evigt bestå. Det är klart det inte kommer vara så. Google är ett fantastiskt företag på många sätt och en föregångare i att kapitalisera på internets självklara plats i våra liv. Men, som jag noterat tidigare här, Altavista var också fantastikt under sin glans era.
Nu tror jag att jag sett en del av vad som kommer att göra att fler inser att sök inte lika med Google. Att Walt Mossberg har skrivit nedan i WSJ stärker mig i denna tro än mer. Innan ni läser detta: Ja, jag blev insåld på detta av Steve Berkowitz på IAC-konferensen förra veckan och är inte överhuvudtagt objektiv.
"Ask.Com's New Look Scores Big Points Against Search Rivals
The Wall Street Journal - 3/30/06
In college basketball this month, we've all been reminded that the superiority of champions can't be taken for granted. During the NCAA tournament, George Mason University, an obscure team from the suburbs of Washington, D.C., has defeated both the reigning champion, North Carolina, and the team many assumed would win it all this year, Connecticut.
That's also true in high tech. Every so often, an underestimated contender rises up to compete with a champion play for play, or even to beat the champ. Something like that is happening in the search business.
Ask Jeeves, a largely failed search service, has been overhauled and renamed Ask.com. I've been testing the new Ask.com against the search champ, Google. I've found that in terms of relevant results and ease of use, Ask holds its own with Google, and even beats the champ on some searches. It has some very nice features Google lacks, including previews of the sites it finds, an easy way to narrow or broaden your search results, and frequent top-of-the-screen answers that lead you directly to core information.
Ask.com is starting from a low ranking. According to a recent study, Ask has only about 6% of the search market, compared with 41% for Google and 29% for Yahoo. Yet, Ask.com is improving fast, and is capable of playing above its ranking.
In its old incarnation, Ask Jeeves, I never could recommend the service. It was cluttered with ads that were too easily confused with real search results and that made the real results hard to find. And it was based on a questionable promise -- that it could answer queries stated as English-language questions. While it did that in some cases, it failed in many others.
This year, the name has been changed and the logo, a cartoon butler named Jeeves, has been axed. The whole question-answering approach is now de-emphasized.
But the overhaul has been far more than just marketing. Ads have been cut back to just three at the top and three at the bottom of each page, and they run on a colored background so you know they're not real search results. Instead of running ads down the right side of the page, as Google does, Ask uses that space to help the user refine search results.
In general, Ask's search-results pages are richer and better organized than typical Google results, and they give greater priority to content over ads.
Here's an example. I searched for Ted Williams, the Red Sox outfielder who was the greatest hitter of all time. In Google, I got a plain results page topped by a link to the official site on Williams, with a few ads down the right side for Williams-related items.
In Ask.com, the top of the page, above the ads, featured a Smart Answer box that included a picture of Ted, an excerpt from a biography, direct links to his official site, an encyclopedia article and other images of him.
Down the side, where Google ran ads, Ask.com had links to many related topics that could narrow or broaden my search, a feature called Zoom. These suggested topics included the Red Sox, Fenway Park and even Cryonics, a controversial technique for freezing the dead that was used on Williams after he passed away. There were also entries for Ted's rivals, like Joe DiMaggio and Mickey Mantle.
Google and Yahoo have features similar to Ask's Smart Answer, but Ask uses it much more often and with better effect.Other search engines have tried things similar to Ask's Zoom, but I found Ask's implementation to be better than any other I've tested.
In the search results on my Ted Williams query, Ask listed links that were at least as relevant as Google's. Unlike Google, Ask allowed me to preview most of the links without leaving the search-results page. To use this feature, called Binoculars, I just moused over a small icon of binoculars in each result and a miniature image of the page popped up.
I did many other searches, with roughly similar results. Google usually did a good job, but Ask usually did just as well, and its added features made the results more valuable. In a search for a particular digital camera, Ask's page was topped by a picture of the camera, with links to reviews and price comparisons. Google's page was topped by ads, followed by links to specific shopping sites.
In a search on the word Providence, Google offered a map link at the top, then a link to Providence College. Ask featured a Smart Answer box with the start of an encyclopedia article on the Rhode Island capital, and a drop-down list of links to other cities named Providence and to the TV show of that name.
Ask also allows you to save any entry in its search results to a special page called MyStuff. You can also save pictures, and even upload your browser bookmarks, then organize everything into folders.
Google is still great, and I'm not suggesting everyone abandon it. But Ask.com is well worth a try if you want to benefit from some features that go beyond Google. Like the George Mason basketball team, it just may surprise you."
Nu tror jag att jag sett en del av vad som kommer att göra att fler inser att sök inte lika med Google. Att Walt Mossberg har skrivit nedan i WSJ stärker mig i denna tro än mer. Innan ni läser detta: Ja, jag blev insåld på detta av Steve Berkowitz på IAC-konferensen förra veckan och är inte överhuvudtagt objektiv.
"Ask.Com's New Look Scores Big Points Against Search Rivals
The Wall Street Journal - 3/30/06
In college basketball this month, we've all been reminded that the superiority of champions can't be taken for granted. During the NCAA tournament, George Mason University, an obscure team from the suburbs of Washington, D.C., has defeated both the reigning champion, North Carolina, and the team many assumed would win it all this year, Connecticut.
That's also true in high tech. Every so often, an underestimated contender rises up to compete with a champion play for play, or even to beat the champ. Something like that is happening in the search business.
Ask Jeeves, a largely failed search service, has been overhauled and renamed Ask.com. I've been testing the new Ask.com against the search champ, Google. I've found that in terms of relevant results and ease of use, Ask holds its own with Google, and even beats the champ on some searches. It has some very nice features Google lacks, including previews of the sites it finds, an easy way to narrow or broaden your search results, and frequent top-of-the-screen answers that lead you directly to core information.
Ask.com is starting from a low ranking. According to a recent study, Ask has only about 6% of the search market, compared with 41% for Google and 29% for Yahoo. Yet, Ask.com is improving fast, and is capable of playing above its ranking.
In its old incarnation, Ask Jeeves, I never could recommend the service. It was cluttered with ads that were too easily confused with real search results and that made the real results hard to find. And it was based on a questionable promise -- that it could answer queries stated as English-language questions. While it did that in some cases, it failed in many others.
This year, the name has been changed and the logo, a cartoon butler named Jeeves, has been axed. The whole question-answering approach is now de-emphasized.
But the overhaul has been far more than just marketing. Ads have been cut back to just three at the top and three at the bottom of each page, and they run on a colored background so you know they're not real search results. Instead of running ads down the right side of the page, as Google does, Ask uses that space to help the user refine search results.
In general, Ask's search-results pages are richer and better organized than typical Google results, and they give greater priority to content over ads.
Here's an example. I searched for Ted Williams, the Red Sox outfielder who was the greatest hitter of all time. In Google, I got a plain results page topped by a link to the official site on Williams, with a few ads down the right side for Williams-related items.
In Ask.com, the top of the page, above the ads, featured a Smart Answer box that included a picture of Ted, an excerpt from a biography, direct links to his official site, an encyclopedia article and other images of him.
Down the side, where Google ran ads, Ask.com had links to many related topics that could narrow or broaden my search, a feature called Zoom. These suggested topics included the Red Sox, Fenway Park and even Cryonics, a controversial technique for freezing the dead that was used on Williams after he passed away. There were also entries for Ted's rivals, like Joe DiMaggio and Mickey Mantle.
Google and Yahoo have features similar to Ask's Smart Answer, but Ask uses it much more often and with better effect.Other search engines have tried things similar to Ask's Zoom, but I found Ask's implementation to be better than any other I've tested.
In the search results on my Ted Williams query, Ask listed links that were at least as relevant as Google's. Unlike Google, Ask allowed me to preview most of the links without leaving the search-results page. To use this feature, called Binoculars, I just moused over a small icon of binoculars in each result and a miniature image of the page popped up.
I did many other searches, with roughly similar results. Google usually did a good job, but Ask usually did just as well, and its added features made the results more valuable. In a search for a particular digital camera, Ask's page was topped by a picture of the camera, with links to reviews and price comparisons. Google's page was topped by ads, followed by links to specific shopping sites.
In a search on the word Providence, Google offered a map link at the top, then a link to Providence College. Ask featured a Smart Answer box with the start of an encyclopedia article on the Rhode Island capital, and a drop-down list of links to other cities named Providence and to the TV show of that name.
Ask also allows you to save any entry in its search results to a special page called MyStuff. You can also save pictures, and even upload your browser bookmarks, then organize everything into folders.
Google is still great, and I'm not suggesting everyone abandon it. But Ask.com is well worth a try if you want to benefit from some features that go beyond Google. Like the George Mason basketball team, it just may surprise you."
lördag, mars 25, 2006
Kraften i att aggregera (officiell) information
Jag tycker i princip att radioshower är ganska ointressant. För klyschigt, för förväntat, för mycket prutt TV. Men prg chef Sven Hallberg och Äntligen morgon gänget gör faktiskt något riktigt bra.
I veckan diskuterades en intressant site: http://www.familywatchdog.us.
På siten kan föräldrar få en karta över var dömda sexbrottsligar bor, vad de heter och hur de ser ut. För en integritetssträvare fruktansvärt, men för mig som förälder: give it to me.
Tror inte vi ens kan föreställa oss vad aggregerad officiell information kommer att kunna skapa för tjänster. Spännande.
I veckan diskuterades en intressant site: http://www.familywatchdog.us.
På siten kan föräldrar få en karta över var dömda sexbrottsligar bor, vad de heter och hur de ser ut. För en integritetssträvare fruktansvärt, men för mig som förälder: give it to me.
Tror inte vi ens kan föreställa oss vad aggregerad officiell information kommer att kunna skapa för tjänster. Spännande.
söndag, mars 05, 2006
Check point 2006
Skall till USA nästa vecka på koncernkonferens inom IAC. Storchefen Diller har bjudit in till den årliga tillställningen och jag är spänd på vad som är på agendan. Till konferensen kommer ledande IAC personer från jordens alla hörn och koncernbolag och även ett antal spjutspetsföreläsare.
Skall bli sjukt kul.
Inte minst för att få en avstämningspunkt kring vad som händer i olika delar av internetindustrin och världen.
Själv vill jag förstås berätta historien om hur internet tagit ett grepp om Norden och de erfarenheter vi ser här, som jag tror är ganska unika även i ett större perspektiv.
Skulle vara kul att höra från er som läser det här:
1) Vad ni skulle vilja ställa för frågor till en samling av internetdirektörer från planetens alla hörn?
2) Vad skulle ni berätta för denna grupp av personer för att få dem att förstå att Norden är en intressant marknad?
Kommentera nedan eller maila mig gärna på johans@siwers.com.
Skall bli sjukt kul.
Inte minst för att få en avstämningspunkt kring vad som händer i olika delar av internetindustrin och världen.
Själv vill jag förstås berätta historien om hur internet tagit ett grepp om Norden och de erfarenheter vi ser här, som jag tror är ganska unika även i ett större perspektiv.
Skulle vara kul att höra från er som läser det här:
1) Vad ni skulle vilja ställa för frågor till en samling av internetdirektörer från planetens alla hörn?
2) Vad skulle ni berätta för denna grupp av personer för att få dem att förstå att Norden är en intressant marknad?
Kommentera nedan eller maila mig gärna på johans@siwers.com.
Obligatorisk läsning: "The Search" av John Battelle
För den som följt internetutvecklingen senaste 10 åren är John Battelle säkert ett bekant namn.
När man läser hans bok "The Search" får man en mängd påminnelser om vad som hänt de senaste åren:
* Just det ja, det var Bill Gross som lanserade idén om att lansera betald sökordannonseringen
* Google hade ingen egentlig affärsmodell fram till 2001, då man kopierade Overtures affärsmodell (som de året tidigare hade skrattat år)
* Overture, eller kanske även bekant som goto.com
* Vem var det som satte Googles devis "Don't be Evil?"
* Pagerank? Jaha, Page som i Larry Page! Det hade jag aldrig fattat
Läs. Nu.
När man läser hans bok "The Search" får man en mängd påminnelser om vad som hänt de senaste åren:
* Just det ja, det var Bill Gross som lanserade idén om att lansera betald sökordannonseringen
* Google hade ingen egentlig affärsmodell fram till 2001, då man kopierade Overtures affärsmodell (som de året tidigare hade skrattat år)
* Overture, eller kanske även bekant som goto.com
* Vem var det som satte Googles devis "Don't be Evil?"
* Pagerank? Jaha, Page som i Larry Page! Det hade jag aldrig fattat
Läs. Nu.
onsdag, februari 08, 2006
Vadå The InterActive Corporation?
Som tokpart i målet måste jag ändock notera att att CNN kör en intressant artikel om IAC (som äger Match.com). I synnerhet i Norden är IAC ganska okänt, även om varumärken som Ask Jeeves, Ticnet och Match.com är mer kända. Läsvärt om man vill veta varför jag drar på mungiporna.
söndag, februari 05, 2006
Vad har Napster med Milosevic att göra?
Efter en diskussion med Pontus Schultz hösten 2000 bad han mig att skriva en krönika på temat Napster och Folket vs Milosevic och Skivbolagen för tidningen Vision. Hittade manuset häromdagen och tänkte det vore kul att återpublicera dessa tankar, dels som en symbol för var världen stod just då, men också för att man alldeles för sällan värderar sina egna analyser eller tankar i efterhand. Så här skrev jag i alla fall då:
"Napster dödar dinosaurier – oavsett om man förlorar i rätten
Skivbolagsjättarna darrar. Musikfantaster jorden runt har med en lavinartad hastighet tagit till sig Napster – den Internettjänst där man kan få tillgång till den musik alla andra Napstermedlemmar har på sina hårddiskar. All världens musik kan nu utan kostnad nås via Internet.
Skivbolagen lade redan tidigare mycket stora resurser på att utveckla kopieringsskydd och olika typer av kryptering. Motivet har varit att man vill värna upphovsrätten och att artister får sin rättmätiga ersättning. Napster som företeelse har betraktats som det kanske största hotet hittills och motarbetas därför med samma argument.
Många anser därför att den rättegång som nu pågår mot Napster kommer att ha en avgörande betydelse för framtidens musikbransch.
Rättegången är förvisso intressant, men oavsett utfall kan den bara marginellt påverka hastigheten i den förändringsprocess som kommer leda till att musik blir gratis. Ett antal faktorer samverkar i denna utveckling:
1. Digitaliseringen av information gör det möjligt att kopiera musik med minimal arbetsinsats och utan kvalitetsförsämringar.
2. Globala nätverk sammansluter allt mer kraftfulla multimedia-utrustade datorer och möjliggör överföring av den digitaliserade informationen.
3. Konsumentanarki – eller skall vi kalla det demokrati? – gör att existerande strukturer ifrågasätts och utmanas.
Resultatet är att världens musikälskare förra månaden med hjälp av Napster laddade ner
1 400 000 000 musikstycken. Gratis. Stängs Napster, så tar någon annan tjänst över ledartröjan. Skapas det ett nytt kopieringskydd, så knäcks det någonstans i världen inom kort tid. Och den kunskapen finns sedan omedelbart globalt tillgänglig via Internet.
Den stora frågan blir då hur skall skivbolagen och artister kunna tjäna pengar om musik blir gratis? Svaret är att det handlar om hur skivbolag och artister definierar vad de säljer.
Tror de att de säljer en produkt, så är receptet kopieringsskydd för att kunna fortsätta skapa format där de kan försöka övertyga konsumenten om att köpa musik i form av exempelvis en singel, LP, CD eller MD (och helst en kopia i varje format).
Tror skivbolagen att det är en tjänst eller idé de säljer, så är angreppssättet ett helt annat. Då inser de att vad gäller idéer så är berömmelse nyckeln till framgång. Och de inser också att hinder för att distribuera en idé eller låt minskar möjligheten att skapa berömmelse och motverkar skivbolagets och artistens intressen.
Att se musik som en tjänst, leder till att musikindustrin kommer ifrågasätta både sin nuvarande intäktsmodell och sin marknadsföring. Istället för att fokusera på sälja en massduplicerad version av en inspelning, skulle musik och artisteri kunna komma att säljas som en tjänst, tex. i form av tv-inspelningar, som prenumerationer på löpande information och låtmaterial eller som konserter. Att en låt via Napster sprids över hela världen med expressfart kommer då inte ses som ett upphovsrättsligt problem, utan som en fantastisk marknadsföringsmöjlighet.
Andra branscher har sett motsvarande radikala förändringar på grund av Internetutvecklingen. När mäklarfirman Charles Schwab för ett par år sedan beslutade sig för att acceptera den nya dramatiskt förändrade prisbilden som aktiehandel via Internet krävde, riskerade företaget att inom nio månader vara i konkurs – om inte prisreduktionen kompenserades av volym-ökningen. Schwab står idag starkare än någonsin.
Vinnarna vid paradigmskiften är sällan den etablerade marknadsledaren som defensivt försöker försvara sin affärsmodell, gärna med lagens hjälp. Detta gäller också i musikindustrin.
Napster har varit katalysatorn för en utveckling där makten inom musikindustrin har förflyttats från skivbolagen till världens musikälskande konsumenter. För mig och många andra konsumenter har denna tillgång till ett globalt arkiv med all världens musik givit anledning till en oerhörd glädje.
Det är dock inte nödvändigtvis så att dagens skivbolag kommer att försvinna på grund av denna utveckling. Vi vet ju att med kassettbanden så dog inte skivan och trots kabelkanaler i överflöd har marknaden för uthyrning av videofilm fortsatt öka.
Däremot kommer de skivbolag som fokuserar på sitt traditionellt starka distributionsnätverk, betydande marknadsresurser och legala processer för att skydda spridandet av musik via Internet, inte att höra till vinnarna. Att driva legala processer där man har mer än 80 procent av befolkningen mot sig är sällan fruktsamt.
Det är lockande att göra jämförelsen med en regim för en stat, där regimen har två handlingsalternativ efter det att världen förändrats och folket bestämt sig för att de vill se förnyelse. Den ena vägen är lösa upp parlamentet, kalla in specialtrupperna och låsa in sig i presidentpalatset. Den andra vägen är att öppna dörrarna och försöka positionera sig som en positiv drivande kraft i den förändring som är oundviklig. Skivbolagen och Milosovic mot Napster och folket?
För artisten förändras också verkligheten, både positivt och negativt. Å ena sidan skapas en möjlighet att på ett friktionsfritt sätt distribuera musik till både en lokal och global publik. Å andra sidan riskerar musikindustrin att gå samma väg som TV och tidningsmediet där det är förmåga att skapa uppmärksamhet som betalar sig – hellre Metro än Svenska Dagbladet, hellre Jerry Springer än Mosaik.
Om det är önskvärt att musik blir gratis, att musikindustrin omstruktureras eller att skivbolagen kommer att driva fram artisteri som blir än mer av en ”freak show”, det kan jag ha mina egna åsikter om. Det verkligt intressanta i sammanhanget är dock det faktum som denna utveckling satt fingret på: det är fullständigt nödvändigt att vi omvärderar och omdefinierar vår inställning till upphovsrätten avseende all typ av digitaliserbar information, vare sig det rör sig om musik, böcker eller film.
Johan Siwers, November 2000
"Napster dödar dinosaurier – oavsett om man förlorar i rätten
Skivbolagsjättarna darrar. Musikfantaster jorden runt har med en lavinartad hastighet tagit till sig Napster – den Internettjänst där man kan få tillgång till den musik alla andra Napstermedlemmar har på sina hårddiskar. All världens musik kan nu utan kostnad nås via Internet.
Skivbolagen lade redan tidigare mycket stora resurser på att utveckla kopieringsskydd och olika typer av kryptering. Motivet har varit att man vill värna upphovsrätten och att artister får sin rättmätiga ersättning. Napster som företeelse har betraktats som det kanske största hotet hittills och motarbetas därför med samma argument.
Många anser därför att den rättegång som nu pågår mot Napster kommer att ha en avgörande betydelse för framtidens musikbransch.
Rättegången är förvisso intressant, men oavsett utfall kan den bara marginellt påverka hastigheten i den förändringsprocess som kommer leda till att musik blir gratis. Ett antal faktorer samverkar i denna utveckling:
1. Digitaliseringen av information gör det möjligt att kopiera musik med minimal arbetsinsats och utan kvalitetsförsämringar.
2. Globala nätverk sammansluter allt mer kraftfulla multimedia-utrustade datorer och möjliggör överföring av den digitaliserade informationen.
3. Konsumentanarki – eller skall vi kalla det demokrati? – gör att existerande strukturer ifrågasätts och utmanas.
Resultatet är att världens musikälskare förra månaden med hjälp av Napster laddade ner
1 400 000 000 musikstycken. Gratis. Stängs Napster, så tar någon annan tjänst över ledartröjan. Skapas det ett nytt kopieringskydd, så knäcks det någonstans i världen inom kort tid. Och den kunskapen finns sedan omedelbart globalt tillgänglig via Internet.
Den stora frågan blir då hur skall skivbolagen och artister kunna tjäna pengar om musik blir gratis? Svaret är att det handlar om hur skivbolag och artister definierar vad de säljer.
Tror de att de säljer en produkt, så är receptet kopieringsskydd för att kunna fortsätta skapa format där de kan försöka övertyga konsumenten om att köpa musik i form av exempelvis en singel, LP, CD eller MD (och helst en kopia i varje format).
Tror skivbolagen att det är en tjänst eller idé de säljer, så är angreppssättet ett helt annat. Då inser de att vad gäller idéer så är berömmelse nyckeln till framgång. Och de inser också att hinder för att distribuera en idé eller låt minskar möjligheten att skapa berömmelse och motverkar skivbolagets och artistens intressen.
Att se musik som en tjänst, leder till att musikindustrin kommer ifrågasätta både sin nuvarande intäktsmodell och sin marknadsföring. Istället för att fokusera på sälja en massduplicerad version av en inspelning, skulle musik och artisteri kunna komma att säljas som en tjänst, tex. i form av tv-inspelningar, som prenumerationer på löpande information och låtmaterial eller som konserter. Att en låt via Napster sprids över hela världen med expressfart kommer då inte ses som ett upphovsrättsligt problem, utan som en fantastisk marknadsföringsmöjlighet.
Andra branscher har sett motsvarande radikala förändringar på grund av Internetutvecklingen. När mäklarfirman Charles Schwab för ett par år sedan beslutade sig för att acceptera den nya dramatiskt förändrade prisbilden som aktiehandel via Internet krävde, riskerade företaget att inom nio månader vara i konkurs – om inte prisreduktionen kompenserades av volym-ökningen. Schwab står idag starkare än någonsin.
Vinnarna vid paradigmskiften är sällan den etablerade marknadsledaren som defensivt försöker försvara sin affärsmodell, gärna med lagens hjälp. Detta gäller också i musikindustrin.
Napster har varit katalysatorn för en utveckling där makten inom musikindustrin har förflyttats från skivbolagen till världens musikälskande konsumenter. För mig och många andra konsumenter har denna tillgång till ett globalt arkiv med all världens musik givit anledning till en oerhörd glädje.
Det är dock inte nödvändigtvis så att dagens skivbolag kommer att försvinna på grund av denna utveckling. Vi vet ju att med kassettbanden så dog inte skivan och trots kabelkanaler i överflöd har marknaden för uthyrning av videofilm fortsatt öka.
Däremot kommer de skivbolag som fokuserar på sitt traditionellt starka distributionsnätverk, betydande marknadsresurser och legala processer för att skydda spridandet av musik via Internet, inte att höra till vinnarna. Att driva legala processer där man har mer än 80 procent av befolkningen mot sig är sällan fruktsamt.
Det är lockande att göra jämförelsen med en regim för en stat, där regimen har två handlingsalternativ efter det att världen förändrats och folket bestämt sig för att de vill se förnyelse. Den ena vägen är lösa upp parlamentet, kalla in specialtrupperna och låsa in sig i presidentpalatset. Den andra vägen är att öppna dörrarna och försöka positionera sig som en positiv drivande kraft i den förändring som är oundviklig. Skivbolagen och Milosovic mot Napster och folket?
För artisten förändras också verkligheten, både positivt och negativt. Å ena sidan skapas en möjlighet att på ett friktionsfritt sätt distribuera musik till både en lokal och global publik. Å andra sidan riskerar musikindustrin att gå samma väg som TV och tidningsmediet där det är förmåga att skapa uppmärksamhet som betalar sig – hellre Metro än Svenska Dagbladet, hellre Jerry Springer än Mosaik.
Om det är önskvärt att musik blir gratis, att musikindustrin omstruktureras eller att skivbolagen kommer att driva fram artisteri som blir än mer av en ”freak show”, det kan jag ha mina egna åsikter om. Det verkligt intressanta i sammanhanget är dock det faktum som denna utveckling satt fingret på: det är fullständigt nödvändigt att vi omvärderar och omdefinierar vår inställning till upphovsrätten avseende all typ av digitaliserbar information, vare sig det rör sig om musik, böcker eller film.
Johan Siwers, November 2000
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)